Melanopisk EDI (Melanopic Equivalent Daylight Illuminance) är en metod för att mäta hur mycket elektrisk belysning påverkar vår dygnsrytm. Men varför är det egentligen så viktigt?
Ljus är lika fundamentalt för våra liv som mat, vatten och luft. Sedan tidernas begynnelse har jorden haft samma rytm, där dagen börjar när solen går upp och slutar när solen går ner. Allt på vår planet är beroende av denna rytm, även vi människor är biologiskt programmerade att följa den.
Människans biologiska behov av ljus och mörker
Under lång tid trodde vetenskapen att det var människans visuella förmåga som kunde registrera när det var dag och natt. Men vetenskapliga experiment med blinda människor förändrade den uppfattningen. Experimenten visade överraskande nog att ögat gör mycket mer än bara att se. Precis som våra öron är ansvariga för både vår hörsel och balanssinne, så står våra ögon för både vår visuella syn och vår reglering av dygnsrytmen.
I ögat finns speciellt ljuskänsliga celler som kallas ipRGC-celler (intrinsiska fotosensitiva retinala ganglieceller). När ipRGC-cellerna exponeras för starkt dagsljus, skickar de signaler till ett litet centrum i vår hjärna som indikerar att det är dag och dags att vara aktiv. Samtidigt är det paradoxalt nog också i det starka dagsljuset som vi bygger upp den trötthet som vi sedan känner på kvällen och uppfyller under natten.
När ljuset sakta försvinner under kvällen smyger tröttheten sig på oss. En trötthet som samlats under dagen, där ipRGC-cellerna har registrerat intensivt ljus. Utan den ljusa tiden på dagen uppnår vi inte samma gynnsamma trötthet som ger oss en god nattsömn.
Vår dygnsrytm tar alltså emot information från dessa mikroskopiska ljuskänsliga celler i våra ögon, som inte bara är en del av vår syn. Det är vår dygnsrytm som styr (nästan) alla de fysiologiska processerna i vår kropp. Därför är en stabil dygnsrytm avgörande för människors liv och hälsa, men en bra förankring av dygnsrytmen sker endast när vi får rätt ljus vid rätt tidpunkt.
Inomhusbelysning är inriktad på de visuella behoven
Det är en välkänd sanning att människor, ur ett evolutionärt perspektiv, behöver starkt ljus under dagen och mörker på natten för att fungera och leva. Dock finns det en liten utmaning.
Idag tillbringar vi över 90% av tiden inomhus, vilket utmanar vår dygnsrytm. Utmaningen uppstår då vi främst vistas i byggnader med statisk elektrisk belysning, som har samma färg och intensitet dygnet runt. Med andra ord är det mesta av ljuset vi omges av designat utifrån visuella parametrar snarare än biologiska. Det innebär att inomhusbelysningen är anpassad efter hur mycket ljus vi behöver för att se, men inte nödvändigtvis hur mycket ljus vi behöver för att hålla oss friska och välmående. Våra visuella ljusbehov och våra biologiska ljusbehov är dock väldigt olika.
Människor har inte nödvändigtvis ett visuellt behov av starkt ljus under dagtid för att kunna se och navigera i byggnader - särskilt inte om det finns många fönster som ger bra ljusinsläpp. Biologiskt sett behöver vi dock ofta mycket mer och kraftigare ljus än det som vanligtvis är installerat. På natten är det tvärtom. Där behöver vi bra med ljus för att kunna se de rum vi rör oss i, men biologiskt sett behöver vi mycket lite och helst inget ljus alls. När vi befinner oss inomhus innebär det att vår kropp ofta saknar tillräckligt med ljus under dagen och blir utsatt för överdrivet ljus på kvällen och natten. Problemet förvärras dessutom av att de flesta människor har en tendens att släcka ljuset under dagtid och tända upp ordentligt på kvällen och natten, vilket står i skarp kontrast till naturen utanför, som har den motsatta rytm - den rytm vi bör följa.
I slutändan hamnar vi människor ofta i en svår situation där det inomhusljus vi har på under dagen inte är tillräckligt för att signalera till vår kropp att det är dag. Vi tillbringar inte heller tillräckligt med tid utomhus för att ta emot signalerna från solens strålar. På kvällen är det i stället så mycket ljus i de rum vi befinner oss i att vår kropp blir förvirrad om det verkligen är natt. Detta fördröjer och försämrar sömnen och gör det svårare för kroppen att koordinera alla livsnödvändiga processer. Allt detta beror på att vi spenderar så mycket tid inomhus, vilket gör att vår kropp inte längre får den viktiga rytmen från dagsljuset, och den statiska inomhusbelysningen förvärrar situationen ytterligare.
Därför är melanopisk EDI viktigt
Melanopisk EDI gör det möjligt för oss att bli medvetna om den omedvetna påverkan som ljuset har på vår dygnsrytm. Även om vi inte är medvetna om den konstanta regleringen av dygnsrytmen som sker i vår hjärna och kropp, så känner vi ändå konsekvenserna när rytmen störs. En rubbad dygnsrytm kan leda till både fysiska och psykiska sjukdomar som sömnproblem, depression, stress, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Därför är det avgörande att integrera kunskap om vår biologi och dygnsrytm när vi installerar belysning i framtida projekt. Genom att använda melanopisk EDI i belysningsimplementeringen skapar vi belysningsmiljöer som inte bara stödjer våra visuella ljusbehov, utan också våra biologiska behov, vilket är grundläggande för vår hälsa och välbefinnande.