När vi diskuterar fördelarna med våra dygnsrytmljus, pratar vi ofta om "blått/blåa" eller "blåfritt" ljus. Men vad betyder det egentligen? Vi förklarar begreppet och utforskar de många aspekterna av det vita ljuset.
På de flesta platser där vi befinner oss är det elektriska ljuset samma färg och intensitet dygnet runt. Oavsett om det är i mataffären, väntrummet eller på jobbet, är det sällan att ljuset är annat än starkt och vitt. Det står i stark kontrast till solljuset utanför, där det vita ljuset ändrar sig med dagen.
Men vitt ljus är faktiskt inte bara vitt. Det är mycket bredare än vad man först skulle tro. Vitt ljus innehåller alla regnbågens färger. Därför kan vitt också variera från att vara svalt och blåaktigt i tonen till mer varmt och gyllene eller till och med rödaktigt i uttrycket. Denna variation i färg beror på två centrala faktorer, nämligen färgtemperatur och våglängder. För att förstå det vita ljuset bättre är det därför nödvändigt att förstå vad färgtemperatur och våglängder är.Färgtemperatur – ljusets värme och kyla
Färgtemperatur och ljusets våglängder är två olika aspekter av ljus, men de är nära kopplade och påverkar varandra starkt. Våglängden på ljuset är avgörande för färgtemperaturen. När vi betraktar vitt ljus beskriver färgtemperaturen vår visuella uppfattning av ljuset, det vill säga om det ser varmt eller kallt ut. Färgtemperaturen mäts i enheten kelvin (K). En varm färgtemperatur vid lägre kelvin (1000K-3000K) resulterar i att ljuset uppfattas som varmt, gyllene eller rödaktigt, medan högre kelvin (5000K eller mer) ger ett klart, svalt och blåa ljus.
.png?width=795&height=390&name=SE_F%C3%A4rgtemperaturskala%20(K).png)
Ju högre färgtemperaturen stiger, desto tydligare blir den blåa tonen i ljuset. Mellan det varma och det kalla ljuset finns det neutrala vita ljuset. Men det som vi ser är en sak, medan de fysiska egenskaperna som ligger till grund för vår uppfattning av ljuset som varmt eller kallt är en annan – och allt beror på de våglängder som ljuset har.
Våglängd – ljusets färger och fysiska egenskaper
Vitt ljus består av en mångfald färger, var och en med sin egen våglängd. Varje våglängd som ljuset avger representerar en specifik färg. I ena änden av spektrumet finns blått ljus med kort våglängd, medan i andra änden finns rött ljus med lång våglängd. Däremellan finns en mängd andra färger, som bekant från regnbågen.
När det kommer till diskussionen om vitt ljus och dess färger är det viktigt att skilja mellan elektriskt LED-ljus och solljus. Medan det elektriska vita LED-ljuset innehåller alla synliga färger från blått till rött, så innehåller solljuset inte bara alla synliga färger utan även några "färger" eller våglängder som människor inte kan se. Solen strålar också ut ultraviolett och infraröd strålning, vilket inte kan uppfattas med blotta ögat. Vi kan dock se på vår hud när vi exponeras för de ultravioletta vågorna, eftersom den blir brun eller röd, precis som vi kan känna infraröd strålning, eftersom den är den som värmer oss när vi sitter i solen.
Så här bör blått ljus förstås
För att sammanfatta innehåller vitt ljus med en högre färgtemperatur en större mängd av de kortvågiga, blå och gröna färgerna som tillsammans ger ljuset en kall vit ton – eller blåa. Å andra sidan innehåller vitt ljus med en lägre färgtemperatur de långvågiga varma, gyllene och rödaktiga färgerna. Färgtemperatur och våglängder är två sätt att beskriva samma variation, men medan färgtemperaturen är mer kopplad till vår subjektiva uppfattning av färg, är våglängder en objektiv mätning av ljusets fysiska egenskaper. När vi pratar om blått ljus är det alltså kortvågigt vitt ljus (5000K eller högre) som för det mänskliga ögat ser svalt och blåa ut. Å andra sidan, när vi pratar om blåfritt ljus, är det långvågigt vitt ljus (1000K-3000K) som ser varmt, gyllene eller bärnstensfärgat ut, likt en låga. Det är det vi i vardagligt tal skulle beskriva som kallt vitt och varmt vitt.