BELYSNINGSSTANDARDER
DS/EN 12464
Ljus- och belysningsstandarden
SS-EN 12464 är en gemensam europeisk standard som fastställer krav och riktlinjer för belysning i arbetsområden, skolor, hälsofaciliteter och offentliga utrymmen. Den omfattar parametrar som belysningsstyrka, färgåtergivning, enhetlighet och bländning. Genom att följa SS-EN 12464 säkerställer du att belysningen uppfyller grundläggande krav för att skapa en behaglig, funktionell och säker miljö.
Det är viktigt att hålla sig kontinuerligt informerad om innehållet eftersom standarden regelbundet uppdateras, senast år 2022.
Du kan hålla dig informerad om standarder på Svensk Institut for Standarder. Där beskrivs bland annat SS-EN 12464 och i avsnitt 6.6 står följande:
”Ljusets variation Ljus är viktigt för människors hälsa och välbefinnande. Ljus påverkar människors sinnesstämning, känslor och vakenhet. Det kan också upprätthålla och anpassa dygnsrytmen och påverka människors fysiologiska och psykologiska tillstånd. Varierande belysningsstyrka under dagen och årstiden (genom högre eller tillfälligt lägre värden än de som anges i detta dokument) samt varierande färgtemperatur eller spektrum kan öka människors välbefinnande. Den senaste forskningen, utöver de kriterier för belysningsplanering som anges i detta dokument, visar att så kallade icke-visuella effekter och ljusets färgkaraktär kan ge upphov till dessa fenomen, i enlighet med CEN/TR 16791 och CIE S 026. De icke-visuella effekterna beror på ljusexponeringens kvantitet och tidpunkt, den spektrala effektfördelningen, exponeringens varaktighet och individuella parametrar som dygnsfas, ljushistorik med mera. Dessa mål kan uppnås med hjälp av både dagsljus och elektrisk belysning.”
Ljus & Rum:
Den fjärde utgåvan av Ljus & Rum ansluter till den nya, och vidareutvecklade, utgåvan av den europeiska och svenska belysningsstandarden SS-EN 12464-1:2021 – Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 1: Arbetsplatser inomhus.
Ljus & Rum är en planeringsguide som sammanfattar standarderna för belysning på inomhusarbetsplatser. Ljus & Rum publiceras av den svenska branschföreningen Belysningsbranschen.
Det är viktigt att framhäva att fokus ligger på hälsa och icke-visuella effekter i Ljus & Rum. I deras förord står det:
”För oss som lever i Norden har ljuset en alldeles speciell betydelse. Vi saknar det när dagarna blir kortare om hösten och vi behöver det för både arbete och fritid, och för att minska risken för att bli sjuka eller deprimerade. En nyhet i den reviderade standarden är att både ljusets visuella och icke-visuella effekter på människors prestationer och välbefinnande avhandlas.”
CIE S 026
STANDARDEN FÖR BELYSNINGSMÄTNINGAR
CIE S 026 har utarbetats av Commission Internationale de l'Éclairage (Internationella kommissionen för belysning) och fokuserar på metoder för mätning och utvärdering av ljus och färg. Denna standard erbjuder exakta riktlinjer för mätning av ljusstyrka, färgtemperatur, färgåtergivning och andra viktiga parametrar. CIE S 026 är central för att säkerställa noggranna och pålitliga mätningar, vilket är avgörande för design och kontroll av belysningskvalitet.
Standarden fokuserar också på mätning av icke-visuella effekter och ljusets påverkan på människokroppen. Metoden för att mäta kallas Melanopic EDI – även känd som M-EDI. EDI står för Equivalent Daylight Illuminance. Skalan gör det möjligt för oss att säkerställa att belysningsmiljön vi befinner oss i tar hänsyn till våra grundläggande behov av en ljus-mörker cykel – en god dygnsrytmförankring. Läs mer om M-EDI här
HÄLSA PÅ ARBETSPLATSEN
Standarderna får allt mer fokus på att säkerställa hälsan genom belysning och vilken betydelse belysningen har för människors hälsa. Främst beaktas de visuella effekterna, men M-EDI är ett viktigt steg för att inkludera de icke-visuella effekterna i kraven för belysning. Det krävs ännu större fokus, eftersom vi idag tillbringar mer än 90% av tiden inomhus och mycket av den tiden äger rum på vårt arbete.
Vi vet att människans fysiologi och beteende är anpassat för en växling mellan ljus och mörker under 24 timmar och för olika daglängder under året. Människan är genetiskt programmerad för att vara dagaktiv för att maximera sin kognitiva och fysiologiska förmåga under dagen, med hög energimobilisering, medan cellreparation, tillväxt och återhämtning når sin höjdpunkt på natten. För att kroppen ska anpassas till dygnet har vi ljussensorer i näthinnan i ögat, från vilka signaler skickas vidare till tallkottkörteln, som producerar hormonet melatonin, ett hormon som reglerar dygnsrytmen. Melatonin sprids via blodomloppet till alla kroppens celler, som genom melatoninreceptorer kan anpassa sina endogena rytmer till dygnet. Melatonin har därför en central betydelse för reglering av biologiska rytmer.
Detta innebär att ljuset vi som människor exponeras för tolkas i kroppen för att reglera dygnsrytmen. När vi vistas utomhus påverkas vi naturligt av ljuset, men inomhus är vi beroende av artificiella ljuskällor för att kunna se och för att ge kroppen tillräcklig ljusexponering, vid rätt tidpunkt. Eftersom vi tillbringar 90% av tiden inomhus är kraven på belysning viktigare än någonsin.
Om belysningen inte är optimal försämras vår hälsa, välbefinnande och därmed produktivitet. Med optimal belysning kommer vi istället att uppleva mindre trötthet, stress och huvudvärk samt ökad koncentration och mer energi.
