Förklaringen av melanopisk EDI, vilket står för Melanopic Equivalent Daylight Illuminance, är i grund och botten ett sätt att mäta hur mycket en ljusinställning påverkar människors icke-visuella system, inklusive deras dygnsrytm. Det något kryptiska namnet avslöjar att mätningen består av en ekvivalent. Med andra ord är det en metod som mäter hur mycket dagsljus som krävs för att ge samma påverkan som den aktuella ljusinställningen.
Bakgrunden till melanopisk EDI
Alla belysningsinställningar påverkar synen och dygnsrytmen på olika sätt. Inom belysningsbranschen har man traditionellt sett mätt ljuset baserat på visuella parametrar som belysningsstyrka (lux), vilket är en skala som mäter hur mycket ljuset påverkar den visuella synen. Det vill säga, det är en måttstock för ljusets intensitet för den som ser det. Anledningen till att man endast har mätt ljuset utifrån dess påverkan på den visuella synen är att man fram till 2002 trodde att det mänskliga ögat endast hade bildskapande sinnesceller i näthinnan. Vi trodde alltså bara att ögonen hade en visuell syn. Men 2002 upptäckte forskare att det mänskliga ögat faktiskt också har celler vars funktion inte är att se former och färger, utan att se tidpunkten på dygnet, vilket bland annat bidrar till att säkerställa och bevara hälsa i kropp och sinne. De nyupptäckta cellerna kallas intrinsiska fotosensitiva retinala ganglieceller (förkortas ipRGC-cellerna), och det är de som utgör grunden för mätningen av melanopisk EDI.
Melanopsin som indikator
På ytan av ipRGC-cellernas membran finns en specialiserad fotopigment kallad melanopsin. Melanopsin kan också beskrivas som en slags ljusmätare i näthinnan som är ansvarig för att justera vår dygnsrytm. När man letade efter en skala som kunde mäta styrkan av dygnsrytmspåverkan, upptäckte man att melanopsin är den bästa markören. Melanopsin är mycket ljuskänsligt för blått ljus - och denna ljuskänslighet beaktas i melanopisk EDI.
Mätningen är alltså baserad på det faktum att exponering för blått ljus på kvällen och natten får melanopsinet (vår "dygnsrytmregulator") att skicka en signal till hjärnan att det fortfarande är dag. Det förhindrar utsöndringen av vårt mörkehormon melatonin, som spelar en avgörande roll för att hålla kroppen frisk och dygnsrytmen intakt. Med andra ord är Melanopisk EDI en skal som gör att vi kan säkerställa att den belysningsmiljö vi befinner oss i tar hänsyn till vårt grundläggande behov av en ljus-mörk cykel - en bra dygnsrytmförankring. Men det finns ett problem.
Melanopisk EDI, som definieras av International Standardiseringsorganisationen CIE, mäter inte direkt melanopsinets känslighet, eftersom enheterna i SI-systemet inte innehåller denna känslighet. Istället är skalan utformad för att mäta påverkan på dygnsrytmen genom att jämföra en ljusinställning med dagsljus.
Forskarna ställer normen
Efter många års intensiv forskning har experter inom området publicerat en konsensusrapport*, där de framställer ett antal rekommendationer som betonar att människor bör få hög melanopisk EDI under dagtid och låg till ingen melanopisk EDI på natten. En sak är säker: Genom att kvantifiera melanopisk EDI kan forskare och belysningsproffs bedöma den potentiella effekten av olika ljuskällor på dygnsrytmen. Det innebär att de kan fatta informerade beslut om belysningsdesign och implementering baserat på dessa mätningar till förmån för användarna. Den melanopiska EDI är utan tvekan en mycket viktig egenskap hos ljus som kommer att användas ännu mer i framtiden.
*Brown TM, Brainard GC, Cajochen C, Czeisler CA, Hanifin JP, Lockley SW, et al. (2022) Recommendations for daytime, evening, and nighttime indoor light exposure to best support physiology, sleep, and wakefulness in healthy adults. PLoS Biol 20(3): e3001571. https://doi.org/10.1371/journal.pbio.3001571