En viktig del av dygnsrytmelyset är nattinställningen, som med sitt förtrollande bärnstensfärgade ljus stöder en sund dygnsrytm för alla som vistas i det. Nattljuset är något alldeles speciellt eftersom det tillgodoser både personalens behov av ljus och patienternas eller invånarnas behov av mörker samtidigt. Men hur är det möjligt? Och vilka fördelar har det? Låt oss förklara!
Varje dag stiger solen upp på morgonen och går ner igen på kvällen. Den har en rytm som berättar för oss när det är dags att gå upp, men också när det är dags att förbereda oss för sömn och återhämtning. Naturligtvis påverkar faktorer som plats, årstid och väder vår uppfattning av solens ljus, men en sak är säker: Solen stiger upp och går ner varje dag. Denna rytm är djupt förankrad i vår kropp och hjälper till att reglera vår inre biologiska klocka, vår dygnsrytm.
Det är precis detta, alltså vårt grundläggande behov av en ljus-mörker-cykel, som dygnsrytmljuset tar fasta på. För i en vardag där vi spenderar över 90% av vår tid inomhus i det statiska lampornas sken, finns det kanske mer än någonsin ett behov av att komma "back to the basics" - och här kommer dygnsrytmljuset in i bilden.
Trots att dygnsrytmljus ofta är en avancerad ljus-teknologi, syftar det i sin enkelhet till att synkronisera vår inre biologiska klocka genom att återskapa den naturliga rytm mellan dag och natt. Här är färdighet och intensitet i fokus. Genom att använda dynamisk ljusstyrning av både färgtemperatur och intensitet för att återge solnedgången på kvällen, förbereds kroppen för vila. Men innan vi utforskar det specifika med det bärnstensfärgade ljuset, låt oss titta närmare på vad dygnsrytm egentligen är.
Vad betyder egentligen dygnsrytm?
Vi har alla en inre klocka i kroppen, känd som dygnsrytmen, som reglerar olika biologiska processer, inklusive vår sömn-vakencykel, hormonproduktion och ämnesomsättning. Dygnsrytmen påverkas främst av externa signaler - och framför allt av ljus. När vi utsätts för starkt ljus under dagen skickar det en signal till vår kropp att vara vaken och alert. När mörkret faller inträffar det motsatta. Våra kroppar börjar öka produktionen av hormonet melatonin, som signalerar att det är dags att vila. Detta upprepas om och om igen under hela vårt liv. För de flesta kommer det dock att finnas perioder i livet där dygnsrytmen störs. Det kan vara på grund av resor (jetlag), sjukdom eller arbete på nattetid. Men en sak är konstant: Mänskliga kroppen mår bäst när den är aktiv under dagen och vilar på natten.
Blått ljus* kan störa vår dygnsrytm
En av de stora bovarna när det gäller att störa vår dygnsrytm är exponering för blått ljus på kvällen och natten. Ofta befinner vi oss i ljus som har samma styrka och färg dygnet runt. Tänk bara på hur få platser du upplever att ljuset ändrar färg och intensitet i takt med dagen? Det kraftiga blåa ljuset kan påverka vårt sömnbehov och störa vår dygnsrytm om vi blir utsatta för det på kvällen och natten. Det beror på att vi evolutionärt har utvecklats för att tolka kraftigt blått ljus som dagtid, vilket håller vår kropp alert och produktiv när vi exponeras för det. Samtidigt hämmas produktionen av vårt mörkerhormon, melatonin, när vi utsätts för blått ljus på kvällen, vilket innebär att vår hjärna inte registrerar att det är mörkt och att det är dags att sova. Det handlar alltså om att vi som människor behöver rätt ljus vid rätt tidpunkt.
*Blått ljus är inte blått på samma sätt som blinkande ljus på en polisbil, det är faktiskt ett helt klart vitt ljus med blåa toner - något som de flesta skulle kalla klart eller kallt vitt ljus.
Biologiskt mörke inom hälsosektorn
Vi behöver alla totalt mörker på natten. Men det finns platser där det behövs ljus dygnet runt. Inom vården behöver patienter och medborgare övervakas både dag och natt, vilket innebär att personalen behöver ljus för att utföra sitt arbete, samtidigt som patienterna behöver mörker för att upprätthålla en stabil dygnsrytm och effektiv rehabiliteringsprocess. Det är därför viktigt att ha en ljuslösning som tillgodoser allas behov, och det är där dygnsrytmljuset kommer in i bilden.
En viktig komponent i dygnsrytmljuset är det bärnstensfärgade nattljuset. Dygnsrytmljuset dämpas i takt med att dagen går mot sitt slut, precis som en solnedgång som signalerar att natten är på väg och det är dags att sova. På natten dämpas dygnsrytmljuset helt till det bärnstensfärgade nattljuset. Det ger ljus till det visuella systemet samtidigt som det upplevs som "biologiskt mörker" för det icke-visuella systemet. Med andra ord ger nattljuset ljus till personalen som behöver se för att utföra sitt arbete, samtidigt som det ger mörker till patienterna som behöver sömn för att återhämta sig. Det bärnstensfärgade nattljuset kan ses av synsystemet, men inte av den del av ögat som registrerar vår dygnsrytm. Detta gör att de endokrina funktionerna fortsätter att regleras och fungera normalt, inklusive den naturliga produktionen av mörkerhormonet melatonin, vilket är avgörande för att säkerställa en sund dygnsrytm.
Dygnsrytmljuset möjliggör en mjukare övergång till sömn än blått ljus, som signalerar till vår hjärna att vara vaken. Genom att minimera exponeringen för blått ljus på kvällen och säkerställa biologiskt mörker med det bärnstensfärgade nattljuset kan vi stödja den naturliga sömn-vakencykeln och därmed upprätthålla en sund dygnsrytm. Detta leder i slutändan till förbättrad hälsa och välbefinnande, både fysiskt och mentalt, vilket gynnar både personalen som arbetar dygnet runt och patienterna som behöver de bästa möjliga förutsättningarna för att återhämta sig snabbt.
Så här fungerar det i praktiken
Dygnsrytmljuset Chroma Zenit® är särskilt utformat för att ta hänsyn till alla samtidigt. Det innebär att ingen behöver göra avkall eller utsättas för olämpligt ljus oavsett tid på dygnet. Men hur fungerar det i praktiken?