Kan synkomforten och nöjdheten med belysningsmiljön förbättras för sjukhusanställda genom att implementera dygnsrytmljus? Ja, är svaret enligt en ny undersökning som genomförts vid Neuroscience Center Rigshospitalet.
Den refererade artikeln är publicerad av Kathrine M. Schledermann som en del av hennes doktorsavhandling tillsammans med medförfattarna Thomas Bjørner, Anders Sode West och Torben Skov Hansen.
Ny forskning visar att det finns en påvisbar koppling mellan arbetsplatsens ljusmiljö och allmän arbetsnöjdhet. Därför har forskare också uttryckt ett behov av ökat fokus på specialutformad ljusdesign för personer som har skiftarbete och därför sover vid olika tider på dygnet. En specialutformad ljusdesign kan hjälpa till att reglera produktivitet och dygnsrytm, liksom arbetsnöjdhet och välbefinnande kan säkerställas.
För närvarande finns det mycket lite data om hälso- och sjukvårdspersonals uppfattning om dygnsrytmljus i relation till visuell komfort och nöjdhet. Bristen på forskning inom området kan bero på att det kan vara utmanande att studera en ljuslösning som förändras under dagen. Trots detta rekommenderas användning av ett automatiserat ljussystem inom hälso- och sjukvården, eftersom det stöder kroppens biologiska behov av ljus-mörkercykler, men också eftersom automatiseringen av ljuset bidrar till att minska antalet system som de anställda måste komma ihåg att justera i vardagen och därmed kan underlätta arbetsbördan.
Bakom undersökningen
I den nypublicerade forskningsartikeln undersöks sjukhuspersonalens uppfattning om automatiskt dygnsrytmljus, inklusive deras upplevda användarvänlighet av ljussystemet och deras visuella komfort. Konkret undersöks forskningsfrågan: Kan sjukhuspersonalens nöjdhet med ljusmiljön och deras visuella komfort förbättras genom att implementera dygnsrytmljus?
Implementering av dygnsrytmljuset
Studien ägde rum vid Avdelningen för Anestesi och Intensivvård 6021, Neuroscience Center på Rigshospitalet, där dygnsrytmljuset implementerades mellan juni 2021 och februari 2022. I artikeln beskrivs undersökningen som en studie av två olika ljusförhållanden - det befintliga ljuset på avdelningen (installerat 2020) och dygnsrytmljus (installerat sommaren 2021). Dygnsrytmljuset installerades på tre våningar i Neurocentret, där patienter med hjärn- och nervrelaterade sjukdomar behandlas.
Innan installationen av dygnsrytmljuset samlades data in om det befintliga ljuset, och bland annat fann man att de största fördelarna med det befintliga ljuset var dess flexibilitet och möjligheten att justera dess höjd, vinkel och ljusstyrka. Data visade dock också att sjuksköterskorna på avdelningarna ofta hade problem med att välja rätt ljusinställning. Det berodde på att de ville skydda patienterna från oönskad ljusexponering samtidigt som de själva behövde ljus för att utföra sina uppgifter. Dessutom nämnde sjuksköterskorna också behovet av att individualisera varje patients ljusbehov vid sängarna, och eftersom det inte var möjligt med det befintliga ljuset använde de antingen en bordslampa eller en pannlampa när de undersökte patienter på kvällen och natten. Alla dessa data behandlades och beaktades i utformningen, ljusinställningarna och implementeringen av dygnsrytmljuset.
Respondenterna i undersökningen om sjukhuspersonalens nöjdhet med dygnsrytmljus var alla anställda inom neurointensivvård eller uppvakning. De var främst i åldersgruppen 30–39, var främst kvinnor och sjuksköterskor och hade arbetat på avdelningen i 1-5 år.
Proceduren
I artikeln påpekas det att undersökningen använder element från modellen Technology Acceptance Model (TAM2), som använder teorin om "upplevd användarvänlighet" för att beskriva den teknologiska implementeringen av ljussystem. Undersökningen utgick bland annat från två olika användarundersökningar. Den första av studiens två användarundersökningar hade 63 deltagare och undersökte de anställdas erfarenhet av det befintliga ljuset samt deras förväntningar på det nya ljussystemet. Den andra användarundersökningen hade 48 deltagare och undersökte däremot de anställdas erfarenhet av det nya dygnsrytmljuset. Eftersom undersökningen genomfördes under COVID-19-pandemin och dessutom i en fysisk miljö var antalet respondenter varierande mellan den första och den andra användarundersökningen. Det är också värt att nämna att Chromaviso, som var leverantör av dygnsrytmljus till projektet, gav de anställda en 15 minuters presentation om dygnsrytmljus i slutet av september 2022. De anställda fick emellertid ingen utbildning eller information om det befintliga ljuset, eftersom det installerades redan 2020.
De viktigaste resultaten från undersökningen
Uppfattad nöjdhet och visuell komfort
Resultaten från undersökningen visar bland annat en statistiskt signifikant skillnad i nöjdheten mellan det befintliga ljuset och dygnsrytmljuset. Artikeln pekar på en ökad nöjdhet med dygnsrytmljuset jämfört med det befintliga ljuset. Nöjdheten var tydlig när det gällde de anställdas uppfattning om ljusets visuella uttryck. Till exempel tyckte de anställda att dygnsrytmljuset var mer naturtroget än det befintliga ljuset, särskilt på natten. De anställda upplevde också att dygnsrytmljuset hade en varmare färgtemperatur jämfört med det befintliga ljuset - detta gällde också särskilt på natten. Enligt de intervjuade sjuksköterskorna blev stämningen också lugnare på avdelningen i takt med att ljuset blev varmare på kvällen. De zonuppdelade betjäningsystemen och den varmare ljusinställningen sågs som en förbättring jämfört med det befintliga ljuset. Tidigare använde sjuksköterskorna ofta pannlampor när de undersökte en patient under korta perioder på natten.
På neurointensivvården ansågs dygnsrytmljusets nattljusinställning vara användbar när man skulle läsa av skärmar och övervakningsutrustning. De anställda förklarade också att de föredrog att arbeta i mörka miljöer på natten. Detta var särskilt tydligt när uppvakningsavdelningen släckte allt ljus vid arbetsstationer och på korridorerna, där endast datorskärmarna var påslagna. Trots att de anställda överlag var nöjda med dygnsrytmljuset visade vissa intervjuer kritik avseende ljusstyrkan vid middagstid samt bristen på manuell kontroll av ljusstyrkan. All feedbacken blev kontinuerligt dokumenterad och ljuset anpassades för att ge sjuksköterskorna de mest optimala ljusförhållandena.
Uppfattad användarvänlighet och användbarhet
Dygnsrytmljuset rankades generellt som lättare att kontrollera än det befintliga ljuset. Användarvänligheten mättes genom de anställdas förståelse för ikonerna på dygnsrytmljusets kontrollpanel, och här fanns ingen signifikant skillnad avseende:
- Om de anställda upplevde ljuset intuitivt eller lätt att instruera en kollega.
- Om de anställda ansåg att ljuset var användbart.
- Om de anställda såg potentialen i dygnsrytmljuset eller om de ville att ljuset skulle installeras på avdelningen.
De anställda rangordnade också dygnsrytmljuset som mer tillfredsställande än det befintliga ljuset när det gällde uppgifter som blodprovtagning och blodtrycksmätning. Dessutom angav de anställda att dygnsrytmljuset tillhandahöll de nödvändiga ljusinställningarna för patientbehandling.
Kontinuerliga modifieringar ger ökad nöjdhet
En stor fördel med undersökningen, som artikeln behandlar, är att dygnsrytmljuset implementerades på plats och utvärderades av faktiska användare i en sjukhusmiljö. Det implementerade dygnsrytmljuset justerades under utvärderingsperioden, så undersökningen är inte en "före och efter"-studie, utan snarare en "före och under"-studie. En av modifieringarna som gjordes baserat på feedback från de anställda var en snabbare solnedgång på eftermiddagen. Ljuset blev gradvis varmare och hade lägre ljusstyrka tidigare på eftermiddagen än vad det först programmerats till. Det gjordes för att möta behoven hos ljuskänsliga patienter som kom direkt från neurologiska ingrepp och ofta hade ökat behov av vila och lugn på eftermiddagen och kvällen. En annan modifiering som genomfördes löpande var att dämpa dygnsrytmljusets nattljus en timme senare på kvällen för att underlätta rutinuppgifter som hygienuppgifter, vilka vanligtvis utförs runt kl. 21. Dessutom ökades färgtemperaturen för ljusinställningen "nattarbete" för att förbättra synligheten för personalen på natten.
Slutsats: Dygnsrytmljus kan förbättra arbetsmiljön
Undersökningen visar statistiskt signifikant nöjdhet med dygnsbelysningsanläggningen jämfört med den redan befintliga belysningen. Personalen fann det lättare att använda och anpassa efter behov jämfört med den belysning de hade tidigare. Artikeln drar också slutsatsen att dygnsrytmljus kan stödja de komplexa arbetsmiljöerna på sjukhus, men det kräver nära samarbete med användarna och kontinuerlig anpassning av ljusinställningarna för att implementeringen ska vara framgångsrik och lösningen långvarig. Studien betonar också vikten av att främja mer kunskap om hur man designar ljussystem för komplexa hälso- och sjukvårdsmiljöer. Dessutom är det viktigt att fokusera på användarens erfarenhet och interaktion med automatiserade ljussystem i praktiken. Undersökningen slutsats är att dygnsrytmljus kan förbättra arbetsmiljön för sjukhuspersonal som arbetar inom neurointensivvård eller uppvakning. De anställdas nöjdhet och rapporterade kunskap om dygnsrytmljuset på Neurocentret kan möjligen bero på det faktum att de erbjöds utbildning i dygnsrytmljus omedelbart efter installationen, medan de inte fick någon utbildning när det befintliga ljuset installerades. De presenterade resultaten kan vara fallspecifika, varför det behövs mer forskning inom området för att fastställa om resultaten kan överföras till andra avdelningar och sjukhus.
Källa: Schledermann KM, Bjørner T, West AS, Hansen TS, Evaluation of staff's perception of a circadian lighting system implemented in a hospital, Building and Environment (2023).