Ett evidensbaserat dygnsrytmljus har implementerats med stor succé på intensivvårdsavdelningen för nyfödda på Akademiska Sjukhuset Uppsala där den nya belysningslösningen har haft stor positiv effekt på personal, patienter och föräldrar.
Med ett nyinstallerat dygnsrytmljus har neonatalavdelningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala lyckats med att hitta en belysningslösning som är anpassad både för personalen, men i synnerhet också den sårbara patientgruppen som de behandlar.
På intensivvårdsavdelningen för nyfödda behandlas sjukhusets minsta och mest sårbara patienter – från de mycket för tidigt födda barnen till fullgångna barn som haft problem under mammas graviditet eller under förlossningen. Gemensamt för denna patientgrupp är att de är särskilt känsliga för ljus vilket avdelningens tidigare ljuslösning inte var anpassad för.
— Innan försökte vi alltid att dämpa ljuset kring patienten genom att använda ett täcke på kuvöserna som skyddar barnet mot ljus. Om vi inte kunde använda ett kuvöstäcke till att skydda mot insyn i kuvöserna har vi alltid sett till att skydda patienternas ögon på andra sätt, så att ljuset inte skiner rakt in i de. Med dygnsrytmljuset har det hela dock blivit mycket enklare eftersom de anpassade ljusinställningarna är mycket bättre för de prematura barnen än vanligt vitt ljus, förklarar Jenny Lötberg, anestesi- och intensivvårdssjuksköterska på Akademiska Sjukhuset Uppsala.
Effekten av ljuset blev tydligt efter en längre testperiod där dygnsrytmljuset blev implementerat i ett intensivvårdsrum med flera inlagda neonatalpatienter.
— Här tog vi reda på att både de prematura barnen och deras föräldrar föredrog det mer dämpade och lugna dygnsrytmljuset – speciellt det rosafärgade stimulansljuset. Därför valde vi att installera ljuslösningen på hela intensivvårdsavdelningen så att vi nu har en ljusmiljö som passar till avdelningens behov, säger Jenny Lötberg.
En specialdesignad ljuslösning med användarna i fokus
Det evidensbaserade dygnsrytmljuset är specialutvecklat av företaget Chromaviso och designat efter den sårbara patientgruppen, men även personalens unika behov.
— Vi behöver lite olika ljusfunktioner beroende på om det är ett intensivvårdsrum, ett intermediärvårdrum eller ett personalområde. I personalområdena behöver vi lite starkare ljus medan det ska vara lite mer dämpat på intensiven, förklarar Jenny Lötberg och fortsätter:
— Med dygnsrytmljuset upplever vi att belysningen är mycket mer anpassad för våra aktiviteter på avdelningen jämfört med det ljuset vi hade innan. Det är en naturlig övergång mellan dag, kväll och natt som ger en bättre behandlingsmiljö för patienterna och deras föräldrar. Men även personalen har fått det bättre av dygnsrytmljuset och flera medarbetare har rapporterat om mindre huvudvärk och bättre sömnkvalitet efter kvälls- och nattpass.
Ett gemensamt samarbete
Hos Chromaviso har man lyckats med att skapa en mer hälsofrämjande ljusmiljö på Akademiska Sjukhuset Uppsala, där fokus särskilt har varit att anpassa ljuset efter de prematura patienternas underutvecklade ögon och hjärnor.
— Efter dialog med personalen blev det mycket tydligt att särskilt de för tidigt födda barnen som ju helst skulle ligga i mammans trygga och mörka mage i en längre period, blev översedda i den tidigare ljuslösningen. Därför var det viktigt för både oss och personalen att skapa en belysning som tar hand om de känsliga patienterna men även tar hänsyn till personalens arbetsförhållanden- och uppgifter, förklarar Greger Johansson, rådgivare hos Chromaviso.
Innovationsföretaget Chromaviso har löpande varit på plats på neonatalavdelningen för att prata med personalen och använda deras expertis i utarbetningen av dygnsrytmljuslösningen.
— Vi har haft ett bra samarbete, där vi har fått mycket information. Chromaviso har både pratat med oss i projektgruppen men även med de andra medarbetarna och gett oss utbildning så vi visste hur vi skulle använda ljuset på rätt sätt. Det är en stor process men de har sett till att vi alla är med på samma vagn – och det är väldigt viktigt, avslutar Jenny Lötberg.
