Det är frågan som utforskas i en ny artikel av Kathrine M. Schledermann, ljusdesigner och doktorsavhandling-student hos Chromaviso. Artikeln är en del av doktorsavhandling-studien i samarbete mellan Kathrine, Chromaviso och Aalborg Universitet. Studien finansieras delvis av Innovationsfonden och undersöker implementeringen av dygnsrytmljus på äldreboenden och sjukhus med fokus på personalens arbetsmiljö. Denna artikel undersöker tiden före implementeringen av dygnsrytmljus.
Forskning* vid Rigshospitalet har visat att en danskutvecklad dygnsrytmljus minskar depression, ångest, dygnsrytmstörningar och trötthet hos inlagda patienter. Dessa resultat har lett till att sjukhus och äldreboenden idag använder dygnsrytmljus som en integrerad del av vården och behandlingen. Detta har skapat ett behov av att undersöka och systematisera hur dygnsrytmljus används.
I den här nya artikeln undersöks hur det traditionella ljuset uppfattades av sjuksköterskor som arbetar på Afdeling for Bedøvelse og Intensivbehandling 6021, Neurocentret, på Nordfløjen, en del av Rigshospitalet, innan installationen av integrerade belysningssystem. Vi tittar närmare på fördelarna och nackdelarna med det traditionella belysningssystemet i samband med deras dagliga arbete och rutiner.
Hur det traditionella ljuset används och andra viktiga observationer
I studien har forskarna observerat och undersökt hur sjuksköterskorna använder belysningssystemet i sitt dagliga arbete på sjukhuset:
- Patienternas behov och hälsa spelar en avgörande roll för hur sjuksköterskorna använder belysningen. Till exempel arbetar kvälls- och nattskift ofta i nästan totalt mörker för att skona patienterna och minimera störningar i deras dygnsrytm. Detta kan bland annat ses genom deras användning av en pupillficklampa, som ofta används när de behöver kontrollera medicin och andra instrument på natten, som patienterna är kopplade till.
- Sjuksköterskorna upplevde att de ofta befann sig i en svår situation där de var tvungna att välja mellan ljus som passade patienterna eller ljus som gav dem bra arbetsbelysning.
- Flera patienter blir störda när en patient ska undersökas på flerbäddsrummet eftersom sjuksköterskorna måste tända ljuset i hela rummet för undersökningen, eftersom de inte kunde zonindela ljuset i rummet.
- Sjuksköterskorna uppskattade verkligen möjligheten att manuellt justera ljusstyrkan i taklampan och själva bestämma höjd och vinkel på skrivbordslampan. Men de hittade också kreativa sätt att använda till exempel en skrivbordslampa för att undvika att tända taklamporna, så att de fortfarande kunde utföra sitt arbete.
- Det fanns inte alla som tyckte att belysningssystemet var lätt att använda och de försökte ofta experimentera tills de hittade rätt inställning. Sjuksköterskorna ställde också kritiska frågor om syftet med det traditionella belysningssystemet och när det är bäst att använda olika ljusinställningar.
- Sjuksköterskorna använde ofta sängborden som arbetsstation för att placera medicin, medicinsk utrustning, handskar med mera på rummen, men de hade ingen belysning på sängborden. Istället använde sjuksköterskorna skrivbordslampan, som de vände 180 grader bort från skrivbordet för att lysa på sängbordet där det var möjligt. Generellt var de ganska nöjda med skrivbordslampan, eftersom den har en varmare färgtemperatur och kan justeras i höjd och roteras - och några påpekade att de saknade en sådan lampa vid patienterna.
- Sjuksköterskorna saknade möjligheten att erbjuda varma färgtemperaturer för att skapa en mysig atmosfär för patienterna och deras anhöriga - eller för att till exempel ta farväl av en familjemedlem. De saknade också att ljuset förändrades under dagen, vilket vissa av sjuksköterskorna hade på sin gamla avdelning innan de flyttade till Nordflöjen. De har många patienter som är ljuskänsliga och behövde därför också varmare, dämpat ljus för denna patientgrupp. Särskilt på uppvakningen (PACU), där patienterna ska vakna efter en operation.
Slutsatser och resultat
Studien avslöjar flera viktiga insikter när det gäller att hjälpa både patienters välbefinnande och stödja sjuksköterskornas arbetsuppgifter och rutiner.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det är av stor betydelse att involvera personalen redan i designfasen, eftersom de kan bidra med kunskap om specifika behov och användning av ljuset, vilket annars inte nödvändigtvis skulle tas i beaktande i designen. Dessutom visar det sig att även nya byggnader inte uppfyller de aktiviteter och användare som finns i en komplex miljö som en intensivvårdsavdelning (Neurointensiv) och uppvakningen (PACU).
Forskningen har resulterat i flera viktiga rekommendationer, som bland annat betonar följande punkter:
- Informera och utbilda personalen om användningen av ljus och olika inställningar samt hur ljuset påverkar människors dygnsrytm.
- Designa belysning och kontroller som passar varje avdelnings specifika behov.
- Del upp ljuset i zoner på t.ex. flerbäddsrum så att andra patienter inte störs på natten när en patient ska undersökas.
- Skapa flexibla ljuslösningar som kan justeras efter installationen i takt med att nya behov uppstår.
- Installera ljus för specifika uppgifter och arbetsytor i rummet. Exempelvis för hantering av medicin och medicinsk utrustning.
- Designa en dynamisk ljusprofil som stödjer människors naturliga dygnsrytm, med nattbelysning som möjliggör arbete utan att påverka patienter och personalens sömn.
Hitta alla resultat och rekommendationer från studien i artikeln som du kan läsa här i sin helhet.
*Anders West – PhD: The effects of Naturalistic Lighting in stroke patients, Copenhagen University 2018.