Demens är ett komplext tillstånd som påverkar miljoner människor och deras anhöriga över hela världen. Trots att det inte finns något botemedel mot demens, finns det fortfarande sätt att förbättra livskvaliteten för dem som lever med det. En av metoderna är användningen av dygnsrytmljus.
Genom att använda dygnsrytmljus som ett kraftfullt verktyg kan demenssymtom minskas, vilket i sin tur förbättrar välbefinnandet och livskvaliteten för personer med demens. Dessutom kan det underlätta arbetet för vårdpersonal genom att minska episoder av ångest, depression och agitation hos de drabbade. Innan vi fördjupar oss i ljusets fördelaktiga effekter på personer med demens, låt oss först definiera vad demens är.
Vad är demens?
Demens är ett komplext tillstånd som uppstår när hjärncellerna slutar fungera som de ska och dör snabbare än hos friska människor. Det är inte en enskild sjukdom i sig, utan en term för olika hjärnsjukdomar som kännetecknas av nedsatta kognitiva funktioner. Symtom inkluderar vanligtvis försämrat minne, nedsatt koncentration, förvirring, språkstörningar samt förändringar i personlighet och beteende. Demens är med andra ord en övergripande term som omfattar olika sjukdomar, varav den mest kända är kanske Alzheimers.
I dag finns det inget botemedel mot demens, men det finns flera olika metoder som kan minska sjukdomsutvecklingen och lindra symtomen. En viktig metod är användningen av dygnsrytmljus, vilket är avgörande eftersom personer med demens ofta har utmaningar med sin sömn- och vakencykel.
Brist på sömn försämrar symtomen
Individer som drabbats av demens lider ofta av sömnproblem. Det beror på att många dementa har en instabil sömn- och vakencykel, där de ofta vaknar på natten och somnar under dagen. Studier har till och med visat att många med demens sällan är vakna eller sover i långa perioder. Detta innebär att de saknar den rytm som de flesta vuxna människor annars har. Sömnstörningarna är inte bara negativa för dygnsrytmen, de kan också bidra till att förvärra andra demenssymtom. Men varför har dementa egentligen problem med sin dygnsrytm?
En central utan signal
Vår inre biologiska klocka styr vår sömn- och vakencykel. Denna klocka, som sitter i hjärnan och kallas den suprachiasmatiska kärnan (SCN), regleras främst av ljus. Hos personer med demens, särskilt de som lider av Alzheimers, kan cellerna i den suprachiasmatiska kärnan brytas ned eller skadas, vilket leder till en instabil dygnsrytm. Denna bristande koppling till hjärnans kontrollcenter innebär att personer med demens ofta har svårigheter att reglera sin sömn och vakencykel. Det är därför vanligt att personer med demens sover för mycket på dagen och för lite på natten. Eftersom deras sömn oftast är fragmenterad tillbringar de mer tid i lätt sömn än i den djupa REM-sömnen som är nödvändig för hjärnans återhämtning och vila.
Dygnsrytmljuset återupptar signalen
För personer med demens har ett styrt dygnsrytmljus en positiv effekt på deras sömn- och vakencykel. Även om de flesta människor tillbringar större delen av sin tid inomhus idag, fungerar inte dygnsrytmen optimalt hos dementa, vilket gör ljusets betydelse där de vistas extra viktig.
Dygnsrytmljuset återskapar de gynnsamma effekterna av det naturliga ljuset utomhus och anpassar sig automatiskt under dygnet. Det innebär att det säkerställer att rätt ljus ges vid rätt tidpunkt med starkt ljus på dagtid och dämpat bärnstensfärgat ljus på kvällen - precis som vi upptar det från solens rytm. Genom dygnsrytmljuset är det möjligt att återupprätta den förlorade förbindelsen till de dementas kontrollcenter, eftersom det blir tydligare för dem när det är dag och när det är natt. Det hjälper till att reglera de dementas dygnsrytm och förbättrar deras sömnkvalitet, vilket minskar deras symtom som depression och agitation. Eftersom dygnsrytmljuset hjälper till att minska demenssymtom, kan det också bidra till att minska behovet av psykofarmaka och andra mediciner till förmån för både de dementa, deras anhöriga och vårdpersonal. En stabil dygnsrytm är inte bara trevligt att ha – den är avgörande för de dementas hälsa och ökar deras livskvalitet.
Påverkar blåfritt nattljus personer med demens?
I forskningsvärlden är den gynnsamma effekten av dygnsrytmljuset på demens också ett aktuellt ämne. Line Iden Berge, läkare med specialistkompetens inom psykiatri, är för närvarande engagerad i ett omfattande forskningsprojekt med titeln; Virtual darkness and digital phenotyping in specialized and municipal dementia care: The DARK.DEM randomized controlled trial.
Syftet med projektet är att minska hälsoskillnader och få forskare att samarbeta över disciplingränserna för att förbättra diagnostik och behandling av beteendemässiga och psykiatriska symtom hos personer med demens. Trots att symtom som agitation och depression är vanliga hos dementa är de svåra att behandla med medicin och kräver mycket resurser. DARK.DEM-projektet undersöker därför vilka teknologiska behandlingsmetoder som kan användas för att lindra de dementas symtom. En av de åtgärder som ska undersökas är användningen av blåfritt nattljus, vilket är en viktig del av dygnsrytmljusets egenskaper.
Genom en noggrant planerad klinisk studie undersöks nu om behandling med virtuellt mörker på kvällen och natten kan lindra symtom hos dementa. Tidigare forskning har visat lovande resultat med användningen av blåfritt nattljus hos patienter med bipolär sjukdom, där symtomen minskade redan efter 3 dagar. Detta ledde inte bara till minskad medicinanvändning, utan även till kortare sjukhusvistelser för patienterna.
DARK.DEM-projektet förväntas pågå fram till december 2027.