Ny studie visar värdet av dygnsrytmljus på vårdhem

Hur upplever personalen det att få dygnsrytmljus, vilken effekt kan man förvänta och vad behövs för att skapa värde. Dessa frågor fokuserar en ny doktorandstudie på, och de första resultaten har nu publicerats. 

Intresset för att förbättra de fysiska omgivningarna i hälso- och sjukvårdssektorn genom investeringar i nya teknologier stiger stadigt. Dygnsrytmljus är en av de teknologier som i stigande grad väljs till i nya byggprojekt, eftersom forskning hittills har slagit fast att det har en positiv effekt för både patienternas och personalens trivsel och hälsa. 

Nu går ett nytt doktorandprojekt steget vidare och undersöker betydelsen av implementering och personalens medverkan för att skapa goda resultat med dygnsrytmljus. I projektet ingår både vårdhem och sjukhus, bland annat det nya Neuro Center på Rigshospitalet. Dygnsrytmljuslösningen som projektet undersöker är utvecklat av danska Chromaviso och omfattar både dygnsrytmljus och implementering.   

 

 

De första resultaten

De första resultaten har just publicerats på den internationella konferensen ACM International Conference on Information Technology for Social Good (GoodIT) specialutgåva för 2021. De omfattar studiens första undersökningsställe som är ett vårdhem i Hillerød kommun, Ålholmhjemmet.

”Studien visar att personalen generellt är mycket nöjda med dygnsrytmljuset och beskriver det som naturligt, varmt och mjukt och skönt att arbeta i”, förklarar Kathrine Schledermann, som är ansvarig för doktorandprojektet. Samtidigt pekar hon på att en väsentlig faktor för ljusets positiva inverkan är flexibilitet.

För de boende betyder särskilt en skillnad mycket i studien och det handlar om det generellt stora problemet med oro om natten. 

”Nattvakterna på Ålholmhjemmet rapporterar en positiv minskning i antalet nattvandringar bland de boende. Det kan förklaras med exempelvis en förbättrad sömn-rytm, men också det tydliga signalvärde som dygnsrytmljuset har om natten, då ljuset är bärnstensfärgat”, förklarar Kathrine Schledermann. Ljuset om natten i dygnsrytmljuset är blåfritt och kallas biologiskt mörker eftersom hjärnan uppfattar det som natt och det därmed inte stör dygnsrytmen och sömnen. 

 

Studien väcker uppmärksamhet i utlandet

Den vetenskapliga artikel som beskriver resultaten har fått stort erkännande på grund av studiens nytänkande metodmix. 

Denna studie har genomförts på verkliga installationer och tar hänsyn till den komplexitet som finns i vardagslivet på ett vårdhem eller ett sjukhus. Nya metoder, som kortsortering, från bl.a. användnings- och aktionsforskning har kompletterats med klassiska frågeformulär och observationer. 

 

Erfarenheter

En av de erfarenheter som Kathrine Schledermann pekar på i studien är vikten av flexibilitet, undervisning i dygnsrytmljus och löpande uppföljning.

”Dygnsrytmljus är en teknologi som skapar förändring. Både för att det påverkar hälsa och trivsel, men det påverkar också arbetsrutiner och blir startskottet till nya vanor. Därför är det en inlärningsprocess att implementera dygnsrytmljus och det krävs att ljuset justeras i takt med nya erfarenheter och behov. Genom att ha denna dimension med i implementeringen uppnår man det största värdet.” 

Under de kommande åren kommer fler resultat från studien att offentliggöras, bland annat resultaten från Rigshospitalet. Dessutom kommer erfarenheter från projektet löpande dras in i Chromavisos arbete och implementering av dygnsrytmljus.

 

Metod på Ålholmhjemmet

• Frågeformulär om ljus: Totalt 42 av 51 anställda besvarade frågeformuläret

• Intervjuer: Med 10 anställda

• Kortsortering: Totalt har 9 kortsorteringar genomförts

• Observationer: Totalt 5 deltagarobservationer

 

Resultat på Ålholmhjemmet

Personalens upplevelse av dygnsrytmljus:

• Stor belåtenhet med dygnsrytmljuset

• Personalen rapporterar att de har lätt för att använda dygnsrytmljuset

• Att det är behagligt att arbeta i. Ord som naturligt, varmt och ljust användes oftast

• Dygnsrytmljuset upplevs som en normal del av arbetet

• Personalen ser värdet av att ha dygnsrytmljus, för både dem själva och de boende

• Det är viktigt för personalen att kunna justera ljuset till olika arbetssituationer

• Yngre anställda kan se lite mer värde i att ha dygnsrytmljus än de äldre anställda

Nattarbete och nattvandring:

• Dygnsrytmljus har haft en positiv inverkan på nattarbetarnas arbetsbörda

• Personalen upplever att ljuset om natten har minskat nattvandring hos de boende

• Dessa resultat ses också i andra forskningsstudier  

 

Fakta

Finansieret af Innovationsfonden.

Doktorandprojektet har initierats av Aalborg Universitet samt belysningsföretaget Chromaviso, med stöd från Innovationsfonden.

Publiceringen med Ålholmhjemmets resultat heter ”Danish Nursing Home Staff’s Perceived Visual Comfort and Perceived Usefullness of a Circadian Lighting System”, Good IT (2021).

 

Kort om doktorandprojektet

3-årigt industridoktorandprojekt som har till ändamål att:

• Undersöka barriärer och utmaningar vid implementering av dygnsrytmljus

•  Utveckla en forskningsbaserad metod för implementering av dygnsrytmljus

• Undersöka effekten av dygnsrytmljus på personal när det gäller trivsel i jobbet, arbetsrutiner, sjukfrånvaro. 

Både danska och svenska vårdhem och sjukhus med Chromaviso dygnsrytmljus kommer att ingå i studien. Projektet pågår under 2020–2023.