Dygnsrytmljus har visat sig vara en framgångsrik behandling för inlagda patienter och personer med demens. Men för att säkerställa optimal effekt, fokuserar ett nytt forskningsprojekt nu på betydelsen av implementering samt hur ljuset påverkar personalen inom hälsosektorn.
Forskning från Rigshospitalet har bevisat att en danskutvecklad dygnsrytmeljus minskar depression, ångest, dygnsrytmstörningar och trötthet hos inlagda patienter. Dessa resultat har lett till att sjukhus och vårdhem nu använder dygnsrytmeljus som en integrerad del av vården och behandlingen. Detta har skapat ett behov av att undersöka och systematisera hur ljuset implementeras.
— Implementeringen definierar hur ljuset används och har därför en direkt påverkan på effekten. Så för att säkerställa den bästa effekten är implementeringsprocessen avgörande, säger Kathrine M. Schledermann, ErhvervsPhD-studerande, MSc.
Kathrine M. Schledermann kommer att leda det nya forskningsprojektet som fokuserar på implementering och effekt.
Validerad forskningsmetod
Förutom att utveckla en forskningsbaserad metod för implementering av dygnsrytmljus för Chromaviso, kommer projektet att dokumentera effekten på personalen som arbetar med Chromavisos dygnsrytmljus.
— Erfarenheterna från sjukhus och vårdhem visar att dygnsrytmljuset förändrar vardagen för både patienter och personal. De märker en effekt på sin sömn, humör och hälsa, samtidigt som ljuset leder till nya vanor och beteendemönster. Till exempel påverkar den automatiska soluppgången och solnedgången morgon- och kvällsrutinerna. Det kräver anpassning och det är viktigt att personalen förstår bakgrunden till ljuset för att förändringen ska tas emot positivt och spridas, förklarar Kathrine M. Schledermann.
Den forskningsbaserade implementeringsmetoden kommer att utvecklas med utgångspunkt i djupgående undersökningar av de hinder och utmaningar som påverkar implementeringens framgång. Samtidigt kommer studien att följa ett antal sjukhus och vårdhem i Danmark och Sverige som använder Chromavisos dygnsrytmljus, både före, under och efter installationen.
— Implementering har alltid varit en viktig del av våra lösningar och en förutsättning för hög användartillfredsställelse. Eftersom vårt ljus är dokumenterat i forskning och idag används som behandling ställer det ytterligare krav på vår implementering. Med en forskningsbaserad metod säkerställer vi att den dokumenterade effekten blir verklighet i alla våra projekt, säger Anders Kryger, CEO för Chromaviso.
Personalens betydelse blir allt viktigare
Intresset för effekten på personalen har ökat i kölvattnet av Rigshospitalets resultat på patienterna. Allt fler sjukhus och vårdhem har en ökad fokus på rekrytering och behållande av medarbetare.
— Feedbacken på Chromaviso dygnsrytmljus visar att ljuset skapar välbefinnande, glädje hos medarbetarna, förbättrar sömnen och minskar sjukfrånvaron. I denna studie kommer vi att dokumentera effekten på personalen ytterligare och undersöka sambandet till implementeringen, säger Kathrine M. Schledermann.
Bland annat har Odense Kommun utvärderat effekten av Chromaviso dygnsrytmljus på Herluf Trolle Plejecenter. Undersökningen visade bland annat att sjukfrånvaron minskades med cirka 20%.
— Vi märker alltmer att hänsynen till personalen jämställs med patienternas behov. Allt fler sjukhus och vårdhem väljer dygnsrytmljus för att förbättra arbetsmiljön för personalen. Därför blir forskningsresultaten på personalen en viktig drivkraft för ytterligare spridning av dygnsrytmljus i framtiden, förklarar Anders Kryger.
Tvärvetenskaplig forskning
Forskningsprojektet är en treårig forskarutbildning i industriell doktorand, och resultaten publiceras kontinuerligt i internationella tidskrifter och på erkända konferenser.
— Med de positiva resultaten på patienter är det nu relevant att undersöka effekten av dygnsrytmljus på personalen och betydelsen av implementeringen. Implementering av dygnsrytmljus i mycket känsliga miljöer kräver ett nytt, tvärvetenskapligt tillvägagångssätt med antropologiskt fältarbete samt djupgående, kvalitativa undersökningar, kombinerat med kvantitativa mätningar. Studien bidrar med en mer nyanserad bild av dygnsrytmljus, oavsett om det är på ett sjukhus där syftet är behandling eller inom äldreomsorgen där fokus ligger på livskvalitet, förklarar Michael Mullins, biträdande professor vid Aalborg Universitet.
För Chromaviso är studien en del av företagets strategi för internationell expansion.
— Forskning och dokumentation är nyckeln till de internationella marknaderna. Med detta projekt bygger vi vidare på vår befintliga kunskap om hur vi främjar hälsa hos patienter. Vi kommer - som de första - att presentera dokumentation om både personalen och implementeringen, säger Anders Kryger.
Syftet
Ett treårigt forskningsprojekt inom företagsdoktorandprogrammet som syftar till att:
- Utforska hinder och utmaningar vid implementering av dygnsrytmljus.
- Utveckla en vetenskapligt baserad metod för implementering av dygnsrytmljus.
- Utforska hur dygnsrytmljus påverkar personalen när det gäller arbetsnöjdhet, arbetsflöde och sjukfrånvaro.
Studien kommer att involvera både danska och svenska vårdhem och sjukhus som använder Chromaviso dygnsrytmljus. De första resultaten förväntas komma år 2021.
Metod
Studien kommer att kombinera både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder för att uppnå en mer nyanserad analys. Genom att använda en antropologisk ansats med fältstudier kommer kvalitativa intervjuer att samlas in och observationer på sjukhus och vårdhem kommer att kompletteras med kvantitativa enkäter.
Medverkande
Projektet har sitt ursprung i samarbetet mellan Chromaviso och Aalborg Universitet, med stöd från Innovationsfonden. Chromaviso är en erkänd expert inom hälsofrämjande ljus och har genomfört över 100 projekt i Skandinavien.