Ett innovativt ljuskoncept har nyligen avslutats efter tre års stöd från Markedsmodningsfonden. Projektet, som genomfördes i nära samarbete mellan Chromaviso, sjuksköterskor, läkare och forskare, syftar till att stödja kroppens dygnsrytm, sömn, energi och välmående - till fördel för både patienter och personal.
En regelbunden dygnsrytm är avgörande för människors hälsa, sömn, immunförsvar, välbefinnande och energi. Men för sjuka människor på sjukhus eller personal med nattskift kan en naturlig och stark dygnsrytm vara en stor utmaning.
Ljus spelar en central roll när det gäller att påverka dygnsrytmen och fungera som en tidgivare för kroppen. Därför gick Chromaviso, som är specialiserade på hälsofrämjande ljuslösningar för hälsosektorn, tillsammans med Aarhus Universitetssjukhus (Neurokirurgisk avdelning) och Rigshospitalet Glostrup (Apopleksienheten, Neurologisk klinik) samman år 2013 för att utveckla en forskningsbaserad och kostnadseffektiv dygnsrytmljus. Ett projekt som kostade 9,6 miljoner SEK - med stöd från Markedsmodningsfonden. Projektet är nu avslutat och resultatet inkluderar både användardriven innovation, produktutveckling och vetenskaplig forskning och dokumentation.
Klinisk bekräftad ljusprotokoll
Dygnrytmsljuset är en automatiserad lampa som förändras smidigt under dygnet, precis som det naturliga ljuset utomhus.
Rytmen i ljuset är avgörande, och därför var första steget i projektet att specialdesigna en kliniskt validerad ljusprotokoll för de två avdelningarna - i samarbete med sömnforskare och läkare. Ljusprotokollet fastställer hur ljuset utvecklas under dygnet, inklusive den exakta samverkan mellan ljusintensitet och spektrum under dagen och designen av ett blåfritt ljus på natten, som inte stör kroppens dygnsrytm men som personalen kan använda för att läsa, skriva och övervaka patienten.
— Vi har i samarbete med Chromaviso utvecklat en ljusprotokoll anpassad för våra patienter. Ljusprotokollen utgör grunden för dygnsrytmsljuset och är avgörande för om vi kan uppnå önskad fysiologisk effekt som förmodligen ger bra uppvaknande, vakenhet, energi under dagen och god nattsömn, säger Anders West, doktorand och läkare.
Användarvänlig hantering
För situationer där det naturliga dygnsrytmljuset inte är mest lämpligt har Chromaviso, i samarbete med personalen på de två avdelningarna, utvecklat ett antal aktivitetsbaserade ljusinställningar. Till exempel akutljus, ljus för patientnära arbete och ljus för terapeutiska och sinnesstimulerande ändamål eller andra aktiviteter som kräver specifikt ljus. Ljuset kontrolleras via en ny användarvänlig touchskärm och tryckknappar med tydliga ikoner och färger.
— Kontrollen av ljuset är avgörande för hur och hur ofta ljuset används i verkligheten, och om det ger önskad effekt, oavsett om det är fysiologisk effekt, beteendeförändring eller bra arbetsbelysning. Genom att samarbeta nära med användarna har vi lyckats skapa en användarcentrerad och intuitiv kontroll, och det har resulterat i att användarna har omfamnat ljuskonceptet, förklarar Anders Kryger, VD på Chromaviso. Ljuset kan styras både centralt och decentraliserat – beroende på önskad närhet och patientens självständighet.
Effektstudier
Lyskonceptets potential har från början väckt stort vetenskapligt intresse på de två sjukhusen, som har som uppgift att undersöka effekten av dygnsrytmljus på både patienter och personal.
På Neurologiska Kliniken, Apopleksienheten, deltar 73 patienter i studien där effekten av dygnsrytmsljuset undersöks i förhållande till exempelvis patienternas sömnmönster, sömnkvalitet, ångest, depression, kognitiv nedsättning, minne och trötthet. Studien är ett doktorandprojekt genomfört av läkaren Anders West, i nära samarbete med en expertgrupp bestående av överläkare, klinisk forskningslektor dr. med. Helle K. Iversen (Neurologiska kliniken), professor dr. med. Poul Jennum (neurofysiologiska kliniken), senior forskare ph.d. Birgit Sanders (Ögonkliniken), överläkare ph.d. Henriette Sennels (Klinisk kemiska avdelningen) samt arkitekt Maj Seligmann och centrumchefen i Servicecentret på Rigshospitalet, Morten Christiansson.
Projektet har fångat internationell uppmärksamhet och har bland annat lett till intresse från Harvard University och ett efterföljande samarbete med det amerikanska universitetet. Resultaten kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter under 2016.
På Aarhus Universitetshospital har man även implementerat ett stimuli-koncept, som innefattar ljud, ljus och bilder, i intensivvården för patienter med akut hjärnskada. Resultaten förväntas publiceras under 2017.
— De preliminära observationerna av effekten av Chromavisos dygnsrytmljus visar att patienterna är lugnare på natten, mindre agiterade och att de olika ljusinställningarna i ljuskonceptet utan vitt ljus innebär minimal störning för patienten och att de inte väcks, samtidigt som personalen kan utföra sina vårduppgifter runt omkring patienten dygnet runt, förklarar Leanne Langhorn, klinisk specialistsjuksköterska och doktorand.
Personalens välbefinnande förbättras av dygnsrytmljuset
Förutom att mäta effekten på patienterna har personalen på de två avdelningarna skrivit dagbok, fyllt i frågeformulär och använt Actiwatch för att undersöka effekten av dygnsrytmljuset på personalen.
— Personalen som har exponerats för Chromavisos dygnsrytmljus sover bättre och är mer utvilade. Flera uttalanden från personalen tyder dessutom på att de upplever en bättre välbefinnande och att de nu har rätt ljus för sina uppgifter, berättar Leanne Langhorn.
En växande marknad
Den kunskap och de resultat som har genererats i projektet, inklusive utvecklingen av en hälsofrämjande ljusdesign, har lett till att flera andra sjukhus i Skandinavien har valt att installera dygnsrytmljus. Till exempel har det nya Aabenraa Psykiatri valt Chromavisos ljuslösning på en yta av 10 000 kvm. Rigshospitalet och Holbæk Sygehus har implementerat ljuslösningen på sina intensivavdelningar, och flera svenska sjukhus har också valt att använda den, inklusive det helt nya Centralsjukhuset i Karlstad.
— Framtidens operationshus ska ha patienten i centrum. Samtidigt är vi fokuserade på en bra arbetsmiljö och flexibilitet. Belysningen spelar en viktig roll här. Chromaviso erbjuder mycket kompetent rådgivning och har bevisat att de även följer upp med användarimplementering, förklarar Tobias Kjellberg, Hälso- och sjukvårdschef för sjukhusen i den svenska regionen Värmland.
Chromaviso påpekar att rådgivning och implementering är nyckeln till en framgångsrik dygnsrytmelösning:
— Vi följer våra projekt hela vägen från inledande rådgivning till byggherren om den bästa lösningen och ljusdesignen till exakta projektioner. När ljuset är installerat fokuserar vi på förankring, inklusive specialanpassningar och utbildning i nära samarbete med användare och teknisk personal. Genom att aktivt delta i hela denna process skapas en hög användarnöjdhet, förklarar Anders Kryger.
Den stora efterfrågan och de många nya installationerna har även inneburit att ljuskonceptet har utvidgats från enskilda rum och avdelningar till hela sjukhus. Denna förändring har lett till en ökad fokus på teknikutveckling hos Chromaviso, inklusive övergång från lysrör till LED och säkerställande av en driftsäker styrning och integration med byggnadens automationssystem.
Offentlig-privat samarbete
Samarbetet mellan de offentliga och privata sektorerna har banat väg för framtida projekt.
— Vi har blivit medvetna om hur viktig ljuset är. Vi har fått betydande kunskap om ljus och dess påverkan på patienter och deras dygnsrytm och sömn. Detta är det första forskningsprojektet om belysning på kritiskt sjuka patienter, och det har varit ett mycket tvärvetenskapligt projekt. Det här samarbetet skapar en kunskap till fördel för både patienter och personal, förklarar Leanne Langhorn.
För Chromaviso har närheten till klinisk personal, patienter och forskare varit en katalysator för ett ökat fokus på kompetens och kunskap.
— Vi har specialiserat oss inom hälsosektorn under de senaste 10 åren. Det har gett oss en djup insikt i den kliniska vardagen och kunskap om hur ljuset påverkar människor. Kombinerat med den senaste teknologin och fokus på hög driftsäkerhet innebär att vi idag erbjuder en koncept som är skräddarsydd för varje avdelning, som är effektiv och gör en skillnad varje dag, förklarar Anders Kryger.
Projektets syfte och målsättning
Syfte
Att utveckla ett forskningsbaserat och kostnadseffektivt dygnsrytmsljus. Projektet avslutades år 2016 och resultatet inkluderar både användardriven innovation, produktutveckling och vetenskaplig forskning och dokumentation.
Offentlig-privat samverkan med tvärvetenskapligt fokus
- Rigshospitalet Glostrup, enheten för apopleksi, Neurologiska kliniken.
- En expertgrupp från Rigshospitalet, bestående av kvalificerade läkare och forskare inom olika medicinska områden, har deltagit i projektet. Gruppen inkluderar bland annat överläkare, klinisk forskningslektor dr. med. Helle K. Iversen från Neurologiska kliniken, professor dr. med. Poul Jennum från neurofysiologiska kliniken, senior forskare ph.d. Birgit Sanders från Ögonkliniken samt överläkare ph.d. Henriette Sennels från Klinisk kemisk avdelning. Dessutom har arkitekt Maj Seligmann och centrumchefen i Servicecentret på Rigshospitalet, Morten Christiansson, också varit involverade i projektet.
- Aarhus Universitetssjukhuset, avdelningen för neurokirurgi.
- Deltagarna i projektgruppen på Aarhus Universitetssjukhuset inkluderar klinisk specialistsjuksköterska och doktorand Leanne Langhorn, samordnare för patientförlopp Lone Moeslund och Helene Bugge, sjuksköterska Jane Johnsen, ansvarig för utveckling och implementering av vårdenheter Ann-Sophi Jappe samt chefsjuksköterskorna Anne Hougaard och Jens Budtz.
- Under projektets gång har det skapats ett samarbete med Lena Aadal, en forskningsansvarig sjuksköterska med en doktorsexamen från Regionshospitalet Hammel Neurocenter, samt Ingrid Egerod, en klinisk professor, och Ingrid Poulsen, en forskningsledare med en doktorsexamen, båda från Rigshospitalet.
- Chromaviso, experter på belysningslösningar för att främja hälsa inom sjukvårdssektorn.
- Ett projekt värt 9,6 miljoner kronor - med ekonomiskt stöd från Markedsmodningsfonden.