Förra året gick fem företag från Schweiz, Polen och Danmark samman med ett danskt äldreboende för att förbättra ljusförhållandena på europeiska äldreboenden. Projektet finansieras av EU-programmet AAL - "Ageing Well in the Digital World" och bygger på den erkända kunskapen att ljus styr människors dygnsrytm och är avgörande för vår fysiska och psykiska hälsa.
Projektet heter PerCiLight och bygger på evidensbaserat dygnsrytmljus, Chroma Zenit, med fokus på den äldre individens personliga behov av att öka hälsa och välbefinnande. Läs mer om projektet här.
Samtidigt har två större vetenskapliga studier initierats för att analysera och dokumentera effekten av belysningen på Bauneparken äldreboende i Hillerød kommun, där PerCiLight-lösningen testas i 22 lägenheter. Fältstudierna har olika fokusområden och undersöker därför olika aspekter i projektet.
Personlig dygnsrytmbelysning för äldreboendeboende
Genom forskning och flera stora studier har det bevisats att ljus spelar en avgörande roll för människors hälsa. Dessutom har forskning dokumenterat de fördelaktiga hälsoeffekterna av Chroma Zenit dygnsrytmssynkroniserande belysning för äldreboendepatienter.
Med PerCiLight-projektet tar vi teknologin till nästa nivå genom att utforska möjligheterna att individuellt anpassa ljuset och därigenom skräddarsy belysningen som äldreboendepatienterna utsätts för under dagen. Det intressanta är att förstå vilken påverkan det har på patienternas hälsa och livskvalitet när man använder belysning som är mycket mer personlig. Detta undersöks i en av de vetenskapliga fältstudierna som leds av professor i klinisk psykologi Elisabeth Flo-Groeneboom från Universitetet i Bergen (UiB).
Denna studie syftar till att undersöka hur ljus kan förbättra äldre människors mentala hälsa och sömn, både med och utan demens, samt att fastställa det ytterligare värdet av skräddarsydd belysning. Elisabeth Flo-Groeneboom, som tidigare har studerat ljusets effekt på personer med demens, har höga förväntningar på projektet eftersom vi nu har teknologin för att erbjuda skräddarsydd belysning. Denna studie kommer att ge värdefulla insikter i vad som kan uppnås med avancerad belysningsteknik. Hon förklarar:
"Vi har nått en punkt där vi faktiskt har tillgång till teknologi som kan anpassas, är flexibel och anpassningsbar. Därför kommer det att vara extremt intressant att se hur det påverkar äldreboendepatienterna. Ljus är inte bara ljus. Forskning visar att rätt typ av ljus och mörker vid rätt tidpunkt är avgörande för vår dygnsrytm och sömn. Nu har vi tagit teknologin till nästa nivå och kan använda den aktivt i en krävande vårdmiljö."
I den vetenskapliga studien undersöker Elisabeth och hennes team flera olika hypoteser, såsom effekten av individanpassat ljus på sömn, depression och övergripande mental hälsa. Datainsamlingen har just börjat och består av flera faser. Först genomförs en undersökning med Bauneparken med normala belysningsinställningar, och senare genomförs en studie när ingripandet har genomförts. Dessutom beaktar de årstiderna och det naturliga ljuset i studien och genomför därför uppföljningsstudier under hela året.
Studien omfattar en grupp boende som får ljusintervention i sina lägenheter och gemensamma utrymmen samt en motsvarande kontrollgrupp som inte har ljusintervention i sina lägenheter.
Studien av boende på Bauneparken skulle inte vara möjlig utan stödet från personalen och ledningen från början. Elisabeth förklarar: "Jag tycker att Bauneparken är ett fantastiskt äldreboende med kunnig och utbildad ledning och personal. De är mycket öppna för projektet och intresserade av ny kunskap. De söker aktivt samarbete med oss under datainsamlingen. Jag applåderar verkligen äldreboendet för deras genuina intresse, motivation och expertis i hur de har närmat sig projektet."
Effekt och tillämpning av ny teknologi bland personalen på äldreboenden
Parallellt med studien som fokuserar på äldreboendepatienterna är det också intressant att undersöka vårdpersonalen som vanligtvis arbetar på äldreboendet i många år, med skift vid alla tider på dygnet. Deras arbete sker i miljön där ljusinterventionen används, och därför är de också utsatta för dygnsrytmssynkroniserande belysning. Men vilken effekt har det på personalen, och vilken skillnad gör det att belysningen är individanpassad? Hur stödjer det dem i deras arbete? Samtidigt är personalen den grupp som behöver hantera belysningen och den nya teknologin. Personalen har från början varit involverad i utvecklingen av användargränssnittet som en del av innovations-samarbetet, så hur påverkar det acceptansen av teknologin?
Allt detta är något som Thomas Bjørner undersöker i sin vetenskapliga studie. Thomas är chef för enheten för medieinnovation och spelutveckling vid Aalborgs universitet. Hans uppdrag är att fokusera på personalen, eftersom de sällan är huvudfokus i forskningen.
"Syftet med vår studie är dubbelriktad. Å ena sidan tittar vi på välbefinnandet hos medarbetarna och om ljusinterventionen förbättrar deras livskvalitet. Å andra sidan undersöker vi teknologians acceptans, användarmedverkan och användbarheten hos den nya innovativa teknologin", säger Thomas Bjørner.
Studiens huvudfokus är en triangel mellan användare, teknologi och kontext. Teknologin är personlig och individanpassad dygnsrytmssynkroniserande belysning som utvecklats för att stödja de äldres vardagsliv på äldreboenden, med kontrollalternativ för personalen. Användarna är personalmedlemmarna. De varierar i erfarenhet, ålder, roller, utbildning och tidpunkten för sitt arbete. Därför inkluderar kontexten både de olika situationer där belysningen används och vilka användare teknologin har.
En viktig del av PerCiLight-projektet är att involvera användarna i processen från början. Thomas Bjørner framhäver detta som en stor styrka och grunden för framgångsrik implementering och acceptans av teknologin. "Det är avgörande att undersöka hur personalen använder teknologin och implementerar metoden längs vägen. På så sätt fångar vi upp så mycket som möjligt som kan justeras kontinuerligt istället för att göra stora förändringar på slutet", säger Thomas.
"Vi behöver lyssna mycket mer på vad användarna har att säga längs vägen, så att vi bättre kan förstå hur användare uppfattar systemet och använder det", fortsätter Thomas. Han betonar också vikten av att utbilda personalen i att använda belysningen och underlätta dess användning i allmänhet.
Precis som i den parallella studien påbörjar Thomas Bjørner och hans team datainsamlingen, som inkluderar både enkäter och intervjuer. Det är viktigt att förstå att ljus och upplevelsen av ljus kan vara svårt att formulera, och människor har olika preferenser när det gäller ljusinställningar. Allt detta planeras noggrant i studien för att täcka alla aspekter och slutligen kunna besvara indikatorerna och hypoteserna som framställts i projektet.
Under den kommande perioden kommer båda studierna att fortsätta arbeta med datainsamling och analys. Det kommer att vara intressant att se resultaten av dessa vetenskapliga studier. Likaså kommer vi att fortsätta vårt arbete inom PerCiLight-projektet och innovationen inom belysning för äldreomsorgen. Följ vår webbplats och LinkedIn för uppdateringar om projektet och studierna.
Om Elisabeth Flo-Groeneboom
Elisabeth är en psykolog och professor vid avdelningen för klinisk psykologi, fakulteten för psykologi vid universitetet i Bergen (UiB), och är ansvarig för Human Light Lab och forskningsgruppen Bergen Research Group for Innovation, Growth, Health, and Technology (BRIGHT). Idag fokuserar hennes forskning och undervisning på magister- och doktorandkurser om icke-farmakologiska ingripanden, sömn och dygnsrytmer, utmaningar för mental hälsa under hela livet samt funktion hos äldre vuxna och personer med demens. (Källa: https://www.uib.no/en/persons/Elisabeth.Flo-Groeneboom)
Om Thomas Bjørner
Thomas Bjørner är chef för enheten för medieinnovation och spelutveckling vid Aalborgs universitet. Thomas huvudsakliga vetenskapliga kompetenser ligger inom användarutvärderingar, kvalitativa och blandade metoder i teknikrelaterade projekt. Utöver metodologiska framsteg inom användarutvärderingar, teknikacceptans, intervjuer, observationer och fältstudier/etnografi fokuserar hans forskning även på karaktäriseringen av teknikanvändning i olika sammanhang. Ett av syftena med Thomas Bjørners forskning är att betona användningen av kvalitativa metoder med ökad validitet och tillförlitlighet i teknikrelaterade projekt. (Källa: https://vbn.aau.dk/en/persons/109009)
