Om kroppen inte får tillräckligt med ljus reagerar den hos ungefär var tionde av oss med depressiva symtom. Ljusbehandling har förmågan att kickstarta dygnsrytmen - och få oss tillbaka på rätt spår.
Under vinterhalvåret är det ont om ljus på våra breddgrader. Tyvärr är vissa människor särskilt känsliga för bristen på ljus. När de hamnar under en viss ljusnivå drabbas de av en så kallad vinterdepression. De vanliga symptomen på vinterdepression är att man blir ledsen och irriterad, får ökat sömnbehov, blir snabbt trött, får mer aptit och längtan efter sötsaker. När vinterdepressionen slår till är det viktigt att få den behandlad. Under de senaste åren har ljusbehandling erkänts som en behandlingsmetod på samma nivå som psykofarmaka. Här i landet är överläkare Klaus Martiny en föregångare inom ljusbehandling mot depressioner.
Resultaten från ljusbehandling talar för sig själva
— Nästan alla som lider av depression har sömnproblem, förklarar Klaus Martiny.
Vår sömn är kopplad till vår dygnsrytm, som regleras av den mängd ljus vi exponeras för. Vi tar upp ljuset genom speciella celler i ögat som skickar ljussignaler vidare i vårt system. Kroppens genetiska klockor aktiverar de fysiologiska processer som bland annat reglerar produktionen av sömnhormonet melatonin och stresshormonet kortisol. Med ljusbehandling skapas balans i dygnsrytmen - och därmed även i hormonproduktionen.
— Ljusbehandling blev populärt i USA under 1986-88, och jag har själv arbetat med ljus i tio år. På en världskongress i Hamburg hörde jag ett föredrag av professor Anna Wirz-Justice från Psykiatriskt Sjukhus i Basel, där hon berättade om effekten av ljusbehandling på depression - och då började jag. I början var det flera som skakade på huvudet åt mina försök med ljusbehandling, men idag talar resultaten för sig själva, säger han.
Det tredje ögat kan urskilja mellan ljus och mörker
— Chronobiologi, som studerar dygnsrytmer, är ett växande forskningsområde, berättar Klaus Martiny och tillägger:
— Melatonin har en betydande roll i regleringen av dygnsrytmen - och som tidigare nämnts, är depression kopplad till störningar i dygnsrytmen.
Processen som sker i ögat när vi tar in ljus är intressant. Det har visat sig att vi har "ett tredje öga" som inte har något med synen att göra. Det tredje ögat finns i gangliecellerna i ögat och har speciella fotopigment. Levande leguaner har ett tredje öga, även kallat "Parietal eye", på toppen av huvudet och med detta öga kan leguanen skilja mellan ljus och mörker.
"Inget kan jämföras med Guds eget ljus"
— Sedan jag började med ljusbehandling för tio år sedan har det inte skett någon avgörande utveckling av ljusapparaterna. Man kan justera ljuset mer eller mindre blått och reglera intensiteten, men inget slår Guds eget ljus - och det kan inte återskapas för inomhusbruk. Vi kan dock närma oss en konstgjord belysning med liknande innehåll. För ljusbehandling behöver man använda minst 10 000 lux under en halvtimme till en timme, och behandlingen bör helst utföras på morgonen. Majoriteten av patienter som behandlas med ljus mot vinterdepression märker avsevärd förbättring. Alla människor är utrustade med ljuskänsliga klockgener, och det går att registrera om man har långa eller korta klockgener. Människor med långa klockgener, som kodar för en lång dygnsrytm, upplever bäst effekt av ljuset, förklarar Klaus Martiny.
Ljus i kombination med vaken terapi
— Ett annat bra tips mot vinterdepression är att ta en promenad i ljuset i tjugo minuter varje dag, säger Klaus Martiny och fortsätter:
— Generellt försämras vårt välmående utan ljus. Det gäller även för personer som arbetar på natten och sover på dagen. Allt tyder på att det är ohälsosamt att arbeta på natten - biologiskt sett är människan anpassad att sova på natten. Och på natten bör det vara mörkt.
Uttrycket "ljusförorening" används när det finns för mycket ljus på natten. Det har en negativ påverkan på vår produktion av melatonin, som bland annat är en anticancer substans, och det stör kroppens balans.
— De kliniska studier jag har genomfört visar på en positiv effekt av ljusbehandling. Nyligen har jag kombinerat ljusbehandling med så kallad vaken-terapi. Den går ut på att patienterna hålls vakna en hel natt och sedan får ljusbehandling på morgonen. Det har visat sig att en del av de depressiva patienterna märkbart förbättras av kombinationen av vaken-terapi och ljusbehandling, men ljuset har en effekt i sig självt. Man bör dock inte experimentera med vaken-terapi på egen hand, eftersom det fortfarande är en experimentell behandling, avslutar Klaus Martiny.
Om Klaus Martiny
Klaus Martiny är en framstående överläkare med över tio års erfarenhet från Psykiatrisk Forskningsenhet i Hillerød. Han har publicerat flera artiklar i internationella tidskrifter och har även varit involverad i utformningen av det danska referensprogrammet för unipolär depression. Som koordinerande utredare i Danish University Antidepressant Groups (DUAG) aktuella multicenterstudie (DUAG-7) är han en framstående forskare inom området. Klaus Martiny är också aktiv i Videnskabsetisk komité i Region Hovedstaden och är en extern klinisk adjunkt vid Köpenhamns universitet.