Enligt arkitekt Carlo Volf bör ljus vara en naturlig centralpunkt i varje byggnad - även på framtidens sjukhus.
Men det är viktigt att påpeka att ljuset inte bör förlora sina mest framstående egenskaper på grund av energifilm och beläggning. Istället bör det naturliga dagsljuset utnyttjas i förhållande till världens hörn och samverka optimalt med det nödvändiga konstljuset. Just nu skriver Carlo Volf på en doktorsavhandling med titeln "Ljus och välbefinnande i samspel mellan dagsljus och konstljus".
— Ljuset är fascinerande eftersom det betyder så mycket för människor. Tesen om att ögat inte bara är vårt fönster ut i världen, utan också ett fönster in till oss själva, blir meningsfull när man förstår hur många signaler ögat skickar vidare till resten av kroppen. I detta sammanhang är ljuset något som påverkar oss mest. Den senaste forskningen stöder gång på gång dagsljusets positiva påverkan på vårt välbefinnande - och framhäver bland annat att dygnsrytmen stimuleras av det naturligt spektrade dagsljuset. Vårt immunförsvar, i form av de så kallade tymuscellerna, stärks av solljus. Dagsljuset är avgörande för både vår mentala och fysiska hälsa - och då frågar jag mig själv: Hur kan ljuset, som är så nära kopplat till vårt välbefinnande, behandlas så okänsligt i många byggnader där människor vistas dygnet runt, som på våra sjukhus? Bra ljus är en mänsklig rättighet, säger Carlo Volf.
Ljus och hälsa i sjukhusmiljön
Kopplingen mellan ljus och hälsa är fascinerande enligt Carlo Volf. Han förklarar att arkitekter och läkare historiskt har betraktat ljus och frisk luft som en helande faktor. Men på senare tid har det "medicinska systemet" tagit över och istället försökt bota oss och skydda oss från naturen. Tidigare var sjukhus och sanatorier kända för sina stora fönster och höga tak, medan dagens sjukhus ofta kännetecknas av lägre tak och större, och oftast djupare, byggnader, vilket leder till sämre dagsljus. Det blir inte bättre av att konstljuset ofta har både dålig färgåtergivning och dålig skuggåtergivning. En forskningsstudie från 2009, som utgår från ljusstudier på Rigshospitalet, konstaterar att både patienter och särskilt personalen efterlyser förbättrade ljusförhållanden.
— Med relativt små medel kan man uppnå stora förbättringar och även konkreta driftsbesparingar genom att använda bättre ljuskällor och dynamiskt/dagsljusstyrt ljus. I min doktorsavhandling fortsätter jag att fokusera på sjukhus – denna gång på patientrum, eftersom patienter och personal spenderar tid i miljön dygnet runt, förklarar han.
Nedsatt dagsljus på grund av behandlade fönster
— Nu för tiden har vi en mycket god förståelse för hur dagsljuset påverkar vårt övergripande välbefinnande, och därför är det paradoxalt hur lite naturligt dagsljus som faktiskt når in i våra byggnader, säger Carlo Volf och fortsätter:
— Idag består fönster ofta av tre lager glas med antingen argon eller krypton emellan. Samtidigt används olika energifilmer och beläggningar som hindrar vissa delar av ljusspektrumet från att komma in. Dagsljusets normala spektralfördelning förändras och försämras ju mer glas det finns i en byggnad. De nya energi- och isoleringskraven innebär att värmen inte kan komma ut igen.
Allt detta leder till en situation där vi får det "felaktiga" dagsljuset med en försämrad spektralfördelning inomhus. Genom beläggning och toning av glasytorna minskas ljusutbytet med upp till 85%.
— Mitt hopp är att kunna tillämpa min forskning i praktiken, bland annat genom att rekommendera användningen av "rena" glas och påverka både arkitekter, ingenjörer och andra planerare av framtidens byggnader, förklarar han.
Jag hoppas att min forskning kommer att ge ljuset en framtid med både helande och ekonomiskt värde.
— Industriell designer Carlo Volf
Ljus med läkande och kostnadseffektivt värde
— Mitt intresse för ljus kommer från flera års arbete med ljus och form. Jag betraktar ljus som en slags framkallande vätska för formen. Utan ljus ingen form. Ljuset är aldrig en passiv förmedlare, utan en aktiv deltagare. Det gäller både för arkitekturen och för människors välbefinnande. Min doktorsavhandling handlar om båda dessa aspekter - och består av en praktisk undersökande del och en teoretisk del. Till slut binds de praktiska fallstudierna och teorin samman i en avslutande och perspektiverande del, säger Carlo Volf och avslutar:
— Under de sista månaderna av 2011 genomför jag en serie psykologiskt evidensbaserade experiment om sjukhusbelysning och dess påverkan på patienternas välbefinnande och läkning. Detta görs i samarbete med den kanadensiska miljöpsykologen Jennifer Veitch från Institute for Research in Construction, National Research Council of Canada. Här kommer jag att undersöka närmare hur patienter och sjukvårdspersonal upplever sambandet mellan dagsljus och konstljus i förhållande till orientering – och hur detta kan balanseras.