På Klinik for Tidig Neurorehabilitering är systematiska sensoriska stimulansåtgärder en integrerad del av rehabiliteringsinsatserna för patienter med förvärvad hjärnskada. Det senaste initiativet är Ergonomisk dygnsrytmljus, som nu är fullständigt implementerat och fungerar - och som framöver kommer att inkluderas som en del av den kliniska forskningen.
Projektet på Hammel Neurocenter engagerar medarbetare på alla nivåer - från det tvärvetenskapliga personalen på avdelningen till forskningsenheten och klinikledningen. För personalen innebär de nya stimulerande åtgärderna förändrade arbetsrutiner och nya möjligheter att ta hand om patienterna. Lena Aadal PhD./ forskningsansvarig sjuksköterska, som ansvarar för den involverade forskningen, strävar efter att tjäna patientens bästa och kvalificera insatserna genom nationellt samarbete inom området. Ledningen har satsat på att gå nya vägar inom stimulansområdet för att stödja den tvärvetenskapliga rehabiliteringsinsatsen genom framåtriktad kvalitativ och stringent forskning i nära samarbete med forskningsenheten.
Från början har det varit stort fokus på implementeringen av olika stimulerande åtgärder, inklusive PC-skärmar med information, musikterapi, visuell observation, bildprojektering och Ergonomisk dygnsrytmljus. I fortsättningen kommer fokus i artikeln att ligga på Ergonomisk dygnsrytmljus, som är installerad och fullt integrerad på Klinik för Tidig Neurorehabilitering där undersökningarna kommer att påbörjas inom en snar framtid.
Personalgruppen
— Vi installerade Ergonomisk dygnsrytmljus på vår avdelning i maj i år, berättar Sine Secher Mortensen, som är ansvarig fysioterapeut på Klinik för Tidig Neurorehabilitering, och fortsätter:
— Vi behövde anpassa oss till det nya ljuset. Tidigare hade vi traditionella lysrör i taket - med dimmer - samt lysrör ovanför handfatet. Våra patienter behöver ta medicin på natten och vändas varannan timme under natten, så vi går in till dem tre till fyra gånger varje natt i 10 till 15 minuter åt gången. Här gör Ergonomisk dygnsrytmljus en skillnad med naturligt ljus i form av punkt- och väggbelysning som inte stör. Vi är en klinik för tidig neurorehabilitering - och våra patienter kommer direkt från neurointensiven för att vara hos oss i minst 10 dagar och upp till flera månader. På avdelningen har vi 8 enkelrum och 1 flerbäddsrum. Det Ergonomiska dygnsrytmljus är installerat på rum 5 och 6, som är enkelrum, samt på rum 9, som är ett flerbäddsrum med två fasta sängplatser och en akutplats. Vi använder rummen med Ergonomisk dygnsrytmljus för de mest utsatta patienterna som är motoriskt oroliga med trauma.
Fokus på genomförande och kunskapsdelning
— Vi har lagt stor vikt vid att introducera Ergonomisk dygnsrytmljus på bästa sätt på avdelningen, där vi är 90 medarbetare. Vi är en projektgrupp bestående av två ledare, fyra specialistansvariga och två vanliga medlemmar, som har drivit implementeringen. Dessutom har sju superanvändare av ljuset utsetts. Vi har alla fått den fullständiga informationen om Ergonomisk dygnsrytmljus och vi förmedlar vår kunskap vidare till våra kollegor. Vi arbetar i tvärvetenskapliga team med vårdpersonal, ergo- och fysioterapeuter, talpedagoger, neuropsykologer och socialarbetare. Det är viktigt att alla känner till fördelarna med Ergonomisk dygnsrytmljus, förklarar Sine Secher.
En ny typ av belysning
— Utmaningen med att integrera Ergonomisk Dygnsrytmsljus på avdelningen är vana - tidigare har personalen själva kunnat reglera ljuset. Det sitter inrotat att vi kan dämpa ljuset när vi anser att det är nödvändigt. Vi skyddar gärna patienten från stimuli för att förhindra att de blir deliriska. Men Ergonomisk Dygnsrytmsljus ska inte användas som vi använde det traditionella ljuset - det är en helt annan ljusform. Det är inställt för att följa solens rytm och ge starkt ljus under dagtid och mörker på natten. Ergonomisk Dygnsrytmsljus är utformat för att normalisera dygnsrytmen - och det är bra för våra patienter. Vi är en del av forskningen om effekterna av Ergonomisk Dygnsrytmsljus - och när vi utför projektet måste vi använda ljuset på rätt sätt. Vi har haft Ergonomisk Dygnsrytmsljus sedan maj månad - och jag ser fram emot att se effekten när den mörka tiden kommer. Vi kan redan nu se skillnaden när det är grått utanför - så effekten kommer verkligen att bli tydlig när hösten och vintermörkret sänker sig över oss, säger Sine Secher.
Ledningsteamet
Syftet är att omstrukturera dygnsrytmen.
Ledningen på Hammel Neurocenter har valt att implementera åtgärder för att stimulera sinnena, med förhoppningen att kunna stödja patienternas rehabilitering på ett tvärvetenskapligt sätt.
— Med en patientgrupp där återställandet av dygnsrytmen efter en förvärvad hjärnskada kan vara svårt att uppnå, har vi velat ha stöd av bland annat Ergonomisk Dygnsrytmsljus. I rehabiliteringsprocessen är våra patienter djupt beroende av att snabbt få rytm i vakna och avslappnade perioder, för att kunna få bästa möjliga utbyte av en tvärvetenskaplig rehabiliteringsinsats, berättar Mette Skjærbæk Svane, ledande arbetsterapeut om forskningsprojektet på Hammel Neurocenter.
— Vi behöver kvalificera de forskningsansvarligas antaganden om vilken effekt Ergonomisk Dygnsrytmljus har på våra patienter. Vi har stor respekt för den bristande evidensen inom områdena vi för närvarande utforskar, särskilt när det gäller målgruppen med hjärnskador. Därför har vi arbetat nära tillsammans med vår forsknings- och utvecklingsenhet på Hammel Neurocenter för att etablera den nuvarande strukturen. Deras kompetens inom kvalitativ och stringent forskning är ovärderlig. Forskningsenheten är involverad i flera forskningsprojekt. Vi vill ta en sak i taget för att arbeta systematiskt och undvika att störa kommande forskningsinsatser, förklarar hon.
Forskningsfokus
Att sätta patientens bästa i fokus
Hammel Neurocenter har hämtat inspiration från forskningen vid Neurointensivavdelningen NIA på Aarhus universitetssjukhus om utvecklande miljöer för patienter med förvärvade hjärnskador. I NIA-projektet har dygnsrytmelys, riktad stöjdämpande högtalare, musikterapi, visuell observation och informationskärmar bidragit till att stödja en högspecialiserad tvärvetenskaplig strategi för patienter med hjärnskador i fasen efter trauma, i uppvakningsfasen och för patienter med kognitiva skador.
Under 2013 fick Hammel Neurocenter medel för att installera ljus, ljud, skärmar och bildprojektering på Klinik för Tidig Neurorehabilitering. Ergonomisk Dygnsrytmljus är nu fullständigt installerat och fungerande och kommer nu att ingå som en del av den framtida kliniska forskningen.
Forskning inom systematisk sansestimulering
Det är Lena Aadal, PhD och forskningsansvarig sjuksköterska på Forskningsenheten på Hammel Neurocenter, som för närvarande arbetar med forskningsprojekt som fokuserar på dygnsrytmljus som en systematisk sansestimulering. Lena Aadal försvarade sin doktorsavhandling med titeln "Intensiv neurorehabilitering förstådd som lärande - utveckling av en didaktisk modell" år 2010 och har sedan dess varit involverad i flera forskningsprojekt inom området. Lena Aadal arbetar parallellt med flera projektbeskrivningar. En av dessa har utarbetats i samarbete mellan Hammel Neurocenter, Aarhus universitetssjukhus, Rigshospitalet och Hvidovre/Glostrup sjukhus. Syftet med studien är att genom en kontrollerad studie undersöka effekten av en intervention, bestående av dynamiskt dygnsrytmljus, ljudterapi och systematisk information, på patientens sömnmönster, agiterat beteende och funktionsnivå hos patienter med svår TBI.
En annan studie syftar till att undersöka och beskriva sömnmönster hos patienter med svår förvärvad hjärnskada under intensiv rehabilitering i en miljö med systematisk dygnsrytmljus. Slutligen finns det ett samarbetsprojekt med Aalborgs universitet om musikintervention riktad mot att minska agiterat beteende under planeringen. Om forskningsprojekten säger Lena Aadal:
— Som övergripande mål för forskningen strävar vi efter att tjäna patienternas bästa och att kvalificera insatserna genom nationella och senare internationella samarbeten inom området.Hammel Neurocenteret
På Hammel Neurocenter deltar personal på alla nivåer i det nya projektet med systematiska sensoriska stimuleringsåtgärder.
Från vänster syns Lena Aadal, forskningsansvarig sjuksköterska med en doktorsexamen, Sine Secher Mortensen, specialistansvarig fysioterapeut, Simone Kellenberger, utvecklings- och utbildningsansvarig sjuksköterska, och Mette Skjærbæk Svane, ledande arbetsterapeut.
Hammel Neurocenter är ett högspecialiserat neurorehabiliteringssjukhus som sedan 2000 ansvarar för rehabilitering av patienter med förvärvade hjärnskador från hela Västdanmark. Sjukhuset har 93 behandlingsplatser och behandlar årligen cirka 800 patienter.
Forskning och utbildning är högt prioriterade på Hammel Neurocenter, och centret har ett brett samarbete med andra forskningsbaserade neurorehabiliteringsenheter både i Danmark och utomlands.
Hammel Neurocenter erhöll status som universitetsklinik under våren 2013.