Kan dygnsrytmljus vara lösningen för en smidig övergång från hemmet till äldreboendet samtidigt som det förbättrar äldres livskvalitet och hälsa? Det är vad ett nytt forskningsprojekt ska ge svar på.
Under de kommande åren förväntas antalet äldre med demens på äldreboenden öka - men utan att det kommer fler händer för att utföra arbetet. I Albertslund hoppas man att dygnsrytmljuset kan vara en del av lösningen för att säkerställa god och värdig äldreomsorg i framtiden. Därför har kommunen tillsammans med forskare och ljusexperter startat ett projekt för att undersöka och dokumentera effekten av välfärdsteknologin. Projektet heter Lightel och stöds av ELFORSK. Dygnsrytmljuset har installerats på Plejecentret Albertshøj.
— En betydande andel av våra äldre flyttar in på vårt äldreboende med någon form av störning i deras dygnsrytm. Detta innebär att de sover dåligt och kan uppleva trötthet under dagen. Det kan försämra deras livskvalitet. Med hjälp av dygnsrytmljus förväntar vi oss att kunna se en tydlig effekt på de äldres dygnsrytm, förklarar Mona Funch, chef för äldreboendet i Albertslund kommun.
Vi förväntar oss att de äldre kommer att må bättre eftersom de får en god natts sömn. Deras koncentration förväntas förbättras, och de äldre kommer att ha större lust och förmåga att vara mer aktivt delaktiga i vardagen.
— Mona Funch, Chef för äldreboendet Albertshøj
Danmark är världsledande när det gäller dygnsrytmljus, och förra sommaren publicerade Rigshospitalet en studie som visade att dygnsrytmljus har en positiv effekt på depression, trötthet och dygnsrytm hos inlagda patienter. Inom äldreomsorgen har över 30 vårdhem redan implementerat dygnsrytmljus - och även här ses positiva resultat.
Nu tar Lightel-projektet det nästa steget och undersöker effekten hos personer med demens när det gäller hälsa och livskvalitet. Om resultaten är positiva kommer dygnsrytmljuset att bli ett område som kommunen satsar mer på framöver, förklarar projektledaren Kristina Aggergaard från Albertslund kommun.
Vi undersöker om dygnsrytmljus kan bidra till att höja deras funktionsnivå eller bromsa en nedgång i den, för att stärka de äldres livskvalitet och värdighet samt underlätta övergången till äldreboendet.
— Linda Andresen, Laboratorie- och stabschef på Klinisk Forskningscenter
En helhetsorienterad approach
En grupp forskare med olika expertområden från Klinisk Forskningscenter, Hvidovre Hospital och antropologiska ljusdesigners från Aalborg Universitet København genomför undersökningen.
— Vi planerar att undersöka om dygnsrytmljus är en teknologi för välfärd som fungerar för äldre. De äldre är ofta sköra och genomgår en stor förändring från att bo i sitt eget hem till att flytta till ett äldreboende, berättar Linda Andresen.
För att utföra studien har plejecentret först använt vanligt ljus i 8 veckor, följt av dygnsrytmljus i 8 veckor. Under denna tid genomförs olika undersökningar, observationer och personalmedverkan för att mäta effekten på medborgarna när det gäller åldrandeprocessen och risken för sjukdom, samt livskvalitet, aptit, depression, delirium, sömn, symptom på demens och rörlighet.
Samtidigt undersöks vad det innebär för de äldre att få dygnsrytmljus och vilken påverkan det har på deras vardag. Totalt deltar cirka 33 medborgare och 35 personal.
Slutligen mäter och simulerar forskarna från Aalborg Universitet den totala ljusdosen de äldre får - både från det naturliga ljuset utifrån och dygnsrytmljuset.
Danmark ligger i framkant när det gäller belysningsteknik
Ljuslösningen i projektet har utvecklats av Chromaviso, en expert inom hälsobefrämjande och evidensbaserade belysningslösningar - bland annat genom forskningsprojekt på Rigshospitalet.
Vi har anpassat dygnsrytmljuset för demensområdet för att stödja beboarnas välbefinnande, personalens arbete och äldreboendets aktiviteter dygnet runt. Det är en helhetsorienterad lösning som blir en aktiv del av god omvårdnad.
— Torben Skov Hansen, Chief Technology Officer hos Chromaviso
På så sätt bygger Lightel vidare på den redan befintliga forskningen och kunskapen. Men det var inte självklart att ljuset skulle vara danskt, och till en början tittade projektet också på större, internationella aktörer.
— Vi är entusiastiska över vårt samarbete med Chromaviso, som är ledande inom området dygnsrytmljus. Deras armaturer är av hög kvalitet och Chromaviso bidrar med gedigen kunskap och erfarenhet i alla faser av projektet - från rådgivning till implementering, förklarar Kristina Aggergaard.
En betydande förbättring för patienter och invånare
Även chefen för Living Labs på Gate 21, som ansvarar för rapportering till ELFORSK och spridning av Lightel, förutspår att projektet kommer att skapa en stark dansk position internationellt.
— Om dygnsrytmljus lyckas dokumenteras ytterligare och sedan integreras som en viktig del av behandlingen och förebyggande åtgärder inom den danska hälso- och sjukvården, skulle det vara en stor framgång för patienter och medborgare. Det skulle också innebära besparingar för det offentliga, eftersom LED-tekniken ger betydande energibesparingar. Förhoppningsvis är det danska företag som är ledande när det väl rullar igång, vilket skulle skapa fler arbetsplatser i Danmark, säger Jacob Lundgaard.
Resultaten från studien förväntas vara klara i början av 2019 och kommer att publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Efter att försöket har avslutats kommer Albertshøj Plejecenter att behålla dygnsrytmljuset.
Bostäder
I beboarnas hem finns det dygnsrytmljus. Det tänds på morgonen och stängs av på natten. På badrummet är en svag nattlampa tänd, som skapar trygghet och hjälper till att orientera sig vid uppvaknande under natten och vid toalettbesök.
Korridorerna
På korridorerna lyser dygnsrytmljuset hela dagen. Under natten aktiveras en särskilt utvecklad nattbelysning som saknar de blå tonerna som kan störa kroppens dygnsrytm. Det ger en tydlig signal till de boende att det är natt och att de ska sova, samtidigt som personalen har tillgång till bra ljus för sitt arbete.
Gemensamma utrymmen
I vardagsrummen, matsalarna och köket bidrar dygnsrytmljuset till att skapa en stämning och skapa energi och mysighet i samband med måltiderna och andra aktiviteter.
Om projekt
Albertslund kommun, Klinisk Forskningscenter Hvidovre Hospital, Aalborg Universitet Köpenhamn, Gate 21 och Chromaviso har gått samman för att implementera och dokumentera dygnsrytmljus på Plejecentret Albertshøj. Detta är ett tvärvetenskapligt, offentligt-privat samarbete med stöd från ELFORSK. Dessutom stöds en del av projektet av det dansk-svenska innovationsprojektet Lighting Metropolis.
Om dygnsrytmljuset
Dygnsrytmljuset är skapat av danska Chromaviso. Det följer dygnets gång och anpassar sig i färgtemperatur och intensitet precis som naturligt ljus. Det stiger sakta upp som solen och är som starkast mitt på dagen. På natten är det mörkt vid invånarnas sängar, medan det varma natljuset lyser på korridorerna och gemensamma utrymmen utan de blåa tonerna som kan störa dygnsrytmen.
Grundat på forskning
Dygnsrytmljuset är baserat på en väl dokumenterad ljusprotokoll som Chromaviso har utvecklat i samarbete med sömnexperter och forskare från Rigshospitalet Glostrup och Aarhus Universitetshospital. Ljuslösningen tar även hänsyn till olika situationer under dygnet där ljus spelar en roll.
Till exempel kan det varma orienteringsljuset på natten hjälpa invånaren att hitta toaletten och komma tillbaka till sängen, eller så kan det finnas arbetsbelysning på natten när personalen behöver mer ljus för att utföra sin vård.
Om forskningen vid Klinisk Forskningscenter, Hvidovre Hospital och Aalborg Universitet
Syfte
Studien syftar till att undersöka hur effektivt dygnsrytmljuset är för invånarna på Plejecentret Albertshøj när det gäller att förbättra deras hälsa och livskvalitet.
- Åldrandeprocess
- Risk för sjukdom
- Livskvalitet
- Matlust
- Depression
- Förvirring
- Sömn
- Rörlighet
- Symptom på demens
- Dagliga rutiner och rutiner
Metoden för studien
Studien tar en helhetsorienterad approach och inkluderar olika metoder för att undersöka effekterna av dygnsrytmljuset. Först studeras deltagarna under åtta veckor i vanligt ljus och sedan under åtta veckor i dygnsrytmljus.
Undersökningen omfattar analys av biomarkörer och funktionsnivå, data från enkäter, observationer, intervjuer och personalmedverkan. För att komplettera detta genomförs även en antropologisk undersökning för att undersöka vad det betyder för de äldre att använda dygnsrytmljus och vilken påverkan det har på deras vardag.
Totalt deltar cirka 33 personer och 35 personal. Forskarna från Aalborg Universitet mäter och simulerar även den totala ljusdosen som de äldre får, både från det naturliga ljuset utifrån och dygnsrytmljuset.
Samarbetspartners:
- Albertslund Kommune, ledd av projektledaren Kristina Aggergaard
- Klinisk Forskningscenter, Hvidovre Hospital, där Linda Andresen är laboratorie- och stabschef
- Aalborg Universitet København, med lektor Georgios Triantafyllidis
- Gate 21, där Jacob Lundgaard är afdelingschef
- Chromaviso, med innovationschefen Torben Skov Hansen
Projektet har fått finansiering från ELFORSK, Albertslund Kommune och Lighting Metropolis.