På Apopleksienheten på Glostrup Sjukhus bedrivs forskning om effekten av dygnsrytmljus på patienter som vårdas långvarigt efter en blodpropp eller blödning i hjärnan. Att bedriva forskning om ljus på en neurologisk avdelning är i sig självt anmärkningsvärt. Samtidigt är det tvärvetenskapliga och innovativa aspektet i ett fondstött offentligt/privat samarbete enastående.
Forskningen om dygnsrytmljus har sitt ursprung i en nyfikenhet om ljusets påverkan i en tvärvetenskaplig grupp på Glostrup Sjukhus. Det innovativa patientmiljöet CURAVIVO förväntas bli en del av projektet på avdelningen.
För cirka tre år sedan bildades en tvärvetenskaplig grupp av anställda på Glostrup Sjukhus med ett gemensamt intresse för ljusets påverkan; drift- och projektchef Morten Christiansson, professor och överläkare på Dansk Center for Sömnmedicin Poul Jennum, överläkare på Neurologisk Avdelning Allan Andersen, professor och överläkare på Ögonavdelningen Henrik Lund-Andersen, Ph.D, Cand.Scient och laboratoriechef på Ögonavdelningen Birgit Sander, samt arkitekt Maj Seligmann, Drift- och Byggeavdelningen. Gruppen sökte både fackligt input om ljusets påverkan från varandra och externt - och arbetade för att skapa ett gemensamt språk och förståelse för ljus.
Denna kunskap skulle användas i utformningen av Glostrup Sjukhus nya Neurohus, som förväntas tas i bruk år 2018. När Glostrup Sjukhus kontaktades av belysningsföretaget Chromaviso angående ett fondprojekt om dygnsrytmljus, blev man intresserad av ämnet och såg genast möjligheterna. Ansökan skickades till den dåvarande Fornyelsesfond under Erhvervsstyrelsen, som beviljade fondstöd i december 2012.
Sömncykler, kvalitet på sömn och livskvalitet
Forskningsprojektet om dygnsrytmljus blev verklighet den 1 mars 2013 när läkare Anders West anställdes som doktorand vid Apopleksienheten, Neurologisk avdelning. Förutom Neurologisk avdelning involverar forskningen Dansk Center för Sömnmedicin, Glostrup, Klinisk Biokemisk avdelning, Glostrup, Radiologisk avdelning, Glostrup, Ögonavdelningen, Glostrup, Fysio- och Ergoterapiafdelingen, Glostrup samt Driftavdelningen, Glostrup. Forskningen fokuserar på hur Ergonomiskt Dygnsrytmljus påverkar patienter som är inlagda för rehabilitering efter en blodpropp eller hjärnblödning, samt hur ljuset påverkar personalen på avdelningen. 110 patienter förväntas delta i forskningen - och de kommer att undersökas med avseende på dygnsrytm, sömnkvalitet och livskvalitet. En grupp patienter som är inlagda på rum med speciellt ljus som följer den naturliga dygnsrytmen jämförs med en kontrollgrupp som ligger på en avdelning med traditionell belysning.
Komplex och banbrytande forskning
I forskningsprojektet på Glostrup Sjukhus genomförs mätningar på flera samtidiga parametrar och det sker kunskapsdelning med ett antal andra avdelningar längs vägen. Den vetenskapliga protokollet är på plats och en stor insats har gjorts för att skaffa högkvalitativ utrustning. Forskningen är komplex med mätningar av bland annat sömnmönster, sömnundersökningar, sömnmarkörer, MR-skanningar, ögonundersökningar och tester för sömnkvalitet, ångest och depression, kognitiv nedsättning, minne, trötthet, välbefinnande och förvirring. Nyheten med forskningsprojektet är att det inte finns tillgänglig data om dygnsrytmljusets betydelse för långtidspatienter med hjärnskador.
Framtida användning av dygnsrytmljus
Tre parter är involverade i ett forskningsprojekt om dygnsrytmljus, nämligen Driftsafdelingen på Glostrup Sjukhus och Enhed for Klinisk Apopleksiforskning, Neurologisk afdeling på Glostrup Sjukhus samt belysningsföretaget Chromaviso. Samstämmighet finns om att om den pågående forskningen visar att dygnsrytmljuset har en positiv påverkan på patienter och personal, så är det ett starkt argument för att använda dygnsrytmljus i framtiden. Samtidigt finns planer på att testa hela CURAVIVO-konceptet på avdelningen, där det redan finns CURAVIVO-utrustning i form av informationskärmar, visuell observation och riktade högtalare.
Hur fungerar dygnsrytmljus och vad är det?
Dygnsrytmljus är en konstgjord ljuskälla som efterliknar solens naturliga rytm, kombinerat med en speciellt utvecklad naturljus som inte stör dygnsrytmen. Ergonomiskt dygnsrytmljus är en vidareutveckling av dygnsrytmljus, som kombinerar dygnsrytmljus med aktivitetsbaserat ljus. Det antas att dygnsrytmljus har en positiv effekt på människors välmående genom att bevara den naturliga dygnsrytmen.
Ljuset har en inverkan på vår dygnsrytm genom bland annat produktionen av hormonet melatonin, som reglerar vår sömn- och vakencykel. Melatonin bildas i hjärnan (corpus pineale) och via näthinnan i ögat. Produktionen av melatonin påverkas kraftigt av ljus, vilket gör att produktionen varierar över dygnet.
Ljuset fångas upp av näthinnan i ögat - och speciella celler i näthinnan uppfattar de olika spektrala fördelningarna av ljuset. Dessa särskilda näthinneceller har nervförbindelser med dygnsrytmcentrumet SCN. Dygnsrytmcentrumet fungerar som en dirigent eftersom det styr cellernas rytm. På så sätt är dygnsrytmcentrumet en viktig del i regleringen av kroppens funktioner. Patienter med hjärnskador efter en stroke är ofta för sjuka för att kunna vistas utanför sjukhuset. Att vara utan solljus kan störa dygnsrytmen. Genom att ge långtidspatienter ljus som motsvarar naturligt dygnsrytmljus bevaras de naturliga dygnsrytmerna - och detta kan förbättra patientens fysiska och psykiska hälsa.
Vem är ansvarig för fondsprojektet med dygnsrytmljus på Glostrup Sjukhus?
Samarbetspartners:
Avdelningen för drifts och Apopleksiforskning, Neurologisk avdelning, Glostrup Sjukhus samt belysningsföretaget Chromaviso.
Andra samarbetspartners inkluderar Dansk Center för Sömnmedicin, Glostrup, Klinisk Biokemisk avdelning, Glostrup, Radiologisk avdelning, Glostrup, Ögonavdelningen, Glostrup, samt Fysio- och Ergoterapiafdelingen, Glostrup.