Forskningsprojekt: Implementering av dygnsrytmljus samt mätning av effekten på personal

Yrkes-Ph.D studie från 2019-2022 i samarbete med Chromaviso och Aalborg universitet samt Kathrine M. Schledermann, Yrkes-Ph.D-studerande, MSc. Finansierat av Innovationsfonden.

Dygnsrytmljus har visat sig vara en effektiv behandling på inlagda patienter och demensdrabbade boende. Men för att säkra en optimal effekt, ser nu ett nytt forskningsprojekt specifikt på betydelsen av implementering, samt på, hur ljuset påverkar personalen inom hälsosektorn.

Forskning från Rigshospitalet Köpenhamn har visat, att ett danskutvecklat dygnsrytmljus reducerar depression, ångest, dygnsrytmsstörningar och trötthet hos inlagda patienter. Dessa resultat har orsakat, att sjukhus och vårdhem idag använder dygnsrytmljus som en integrerad del av vård och behandling. Det har skapat ett behov för att undersöka och systematisera det sätt, som dygnsrytmljus används på.

“Implementeringen definierar det sätt som ljuset används på, och har därför ett direkt inflytande på effekten. För att försäkra en bra effekt, är implementeringsprocessen avgörande,” berättar Kathrine M. Schledermann, Yrkes Ph.D.-studerende, MSc.

Kathrine M. Schledermann kommer att stå i spjutspetsen av det nya forskningsprojektet som fokuserar på implementering och effekt.

Metoder validerade i forskning
Utöver att utveckla en forskningsbaserad metod till implementering av dygnsrytmljus till Chromaviso, ska projektet dokumentera effekten på personalen som
arbetar i Chromavisos dygnsrytmljus.

”Erfarenheterna från sjukhus och vårdhem säger, att dygnsrytmljus förändrar vardagen för både patienter och personal. De märker en effekt på sömn, humör och hälsa, samtidigt som ljuset medför nya vanor och beteenden. Exempelvis påverkar den automatiska soluppgången och solnedgången morgon- och kvällsrutinerna. Det krävs en tillvänjning och det är viktigt att personalen förstår bakgrunden till ljuset, för att förändringen ska mottas positivt och spridas,” förklarar Kathrine M. Schledermann.

Den forskningsbaserade implementeringsmetoden kommer att utvecklas med bakgrund av djupgående undersökningar av de barriärer och utmaningar som har betydelse för implementeringsprocessen. Samtidigt kommer studien att följa en rad sjukhus och vårdhem i Danmark och Sverige med Chromavisos dygnsrytmljus, både före, under och efter installation.

“Implementering har alltid varit en viktig del av våra lösningar, och en förutsättning för hög användarnöjdhet. Eftersom vårt ljus är dokumenterat i forskning, och idag används i behandlingen, ställer det ytterligare krav på vår implementering. Med en forskningsbaserad metod säkerställer vi, att den dokumenterade effekten blir verklighet i alla våra projekt,” berättar Anders Kryger, CEO i Chromaviso.

Personalen spelar en större roll
Intresset för effekten på personalen har uppstått efter verkningarna på patienterna i resultaten från Rigshospitalet. Fler och fler sjukhus och vårdhem har ett stigande fokus på rekrytering och att behålla medarbetare under längre perioder.

”Återkopplingen av Chromavisos dygnsrytmljus säger, att ljuset skapar trivsel, arbetsglädje, förbättrar sömn och reducerar sjukfrånvaro. I denna studie vill vi dokumentera effekten på personalen ytterligare och undersöka sammanhanget till implementeringen,” förklarar Kathrine M. Schledermann.

Bland annat har Odense Kommun evaluerat effekten av Chromavisos dygnsrytmljus på Herluf Trolle Vårdhem. Här visade undersökningen bland annat att sjukfrånvaron hade reducerats med omkring 20%.

”Vi upplever i stigande grad, att hänsyn till personalen likställs med patienternas behov. Fler och fler sjukhus och vårdhem väljer dygnsrytmljus för att förbättra personalens arbetsmiljö. Därför blir forskningsresultaten av personalen en viktig påtryckning för ytterligare utbredning av dygnsrytmljus framöver,” förklarar Anders Kryger.

Tvärvetenskaplig forskning
Forskningsprojektet är en treårig yrkes-Ph.D.-studie, och resultaten blir publicerade löpande i internationella tidskrifter och på erkända konferenser.

”Med de positiva resultaten hos patienter, är det nu relevant, att forskningen undersöker effekten av dygnsrytmljus på personalen och betydelsen av implementering. Implementering av dygnsrytmljus i mycket känsliga miljöer kräver en ny, tvärvetenskaplig tillgång med antropologiskt fältarbete samt djupgående, kvalitativa undersökningar, och kombinerat med kvantitativa mätningar. Studien tillför forskningen en mer nyanserad bild av dygnsrytmljus, oavsett om det är på sjukhus, där ändamålet är behandling, eller på vårdhem, där fokus är på livskvalitet,” förklarar Michael Mullins, Associate Professor på Aalborg Universitet.

För Chromaviso är studien en del av företagets strategi för internationell skalning.

”Forskning och dokumentation är inträdesbiljetten till den internationella marknaden. Med detta projekt bygger vi på vår existerande kunskap om, hur vi skapar hälsa för patienter. Vi kommer –som de första – ut med dokumentation på både personal och implementering,” berättar Anders Kryger.

Ändamål
Treårigt erhvervs-ph.d. projekt med ändamål att:
• Undersöka barriärer och utmaningar vid implementering a dygnsrytmljus.
• Utveckla en forskningsbaserad metod till implementering av dygnsrytmljus.
• Undersöka effekten av dygnsrytmljus hos personalen i förhållande till arbetsglädje, arbetsflöde
och sjukfrånvaro.
Både danska och svenska vårdhem och sjukhus med Chromavisos dygnsrytmljus kommer att
vara med i studien. De första resultaten förväntas i 2021.

Metod
Studien kombinerar kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, för att uppnå en nyanserad analys. Med en antropologisk tillgång med fältstudier insamlas kvalitativa intervjuer, observationer
på sjukhus och vårdhem suppleras med kvantitativa enkätundersökningar.

Deltagare
Projektet är initierat av Chromaviso och Aalborg Universitet – med stöd från Innovationsfonden. Chromaviso är ledande experter i hälsofrämjande ljus och står bakom mer än 100 projekt i Skandinavien