Dygnsrytmljuset på Ålholmhemmet har skapat lika mörka och lugna nätter inomhus som utomhus – och det har fått en ovärderlig betydelse för nattpersonalen på äldreboendet.
Som ett registrerat "Eden Alternative"-äldreboende är Ålholmhemmet i Danmark på många sätt en plats där människan står i fokus. Därför var dygnsrytmljuset också ett självklart val när demensboendet för några år sedan behövde en ny belysningslösning - och effekten kunde märkas direkt.
— Redan några dagar efter att vi började använda det, berättade nattpersonalen gladligen om dygnsrytmljuset. De kunde snabbt känna effekten av det dämpade nattljuset och framför allt skillnaden det gjorde för våra demenspatienter, berättar Kirsten Gosvig, som är enhetschef på äldreboendet.
Ålholmhemmet är ett mindre demensboende som har dygnsrytmljuset installerat på alla gemensamma utrymmen och serviceutrymmen. Enligt Kirsten Gosvig gör det att ljuset blir fördelaktigt för alla, men särskilt en grupp har fått extra mycket nytta av det.
— Det är ingen tvekan om att vår nattpersonal är de som har störst glädje av dygnsrytmljuset. På natten är ljuset dämpat till det vi kallar 'månsken', och där upplever de en särskilt stor effekt av det. Förutom att det ger mer lugn för våra boende på natten, vilket underlättar nattpersonalens arbete, så gynnar nattljuset även nattpersonalen på en mycket mer personlig nivå, berättar hon och tillägger:
— Det är verkligen sällsynt att kunna implementera något som gynnar nattpersonalen på ett så tydligt sätt. Även om de också går på kurser, så får de inte samma möjlighet att använda de verktyg de lär sig som dagpersonalen gör. Nattpersonalen jobbar ju på natten, och där är det viktigt att de boende får sova. Därför är det så speciellt att vi genom dygnsrytmljuset äntligen kan göra något specifikt för dem.
På natten är det automatiserade dygnsrytmljuset på sin absolut lägsta nivå, precis som det naturliga ljuset utomhus. Det skapar en känsla av lugn hos kvälls- och nattpersonalen på Ålholmhemmet, som arbetar under tider då de egentligen borde vila och sova.
— När nattpersonalen på Ålholmhemmet kommer till jobbet klockan 23, ger det dem en känsla av lugn eftersom vårt dygnsrytmljus dämpas mellan 21-22. Även kvällspersonalen upplever en helt annan ro när de går hem efter arbetspassets slut, men det är utan tvekan nattpersonalen som är de stora vinnarna här. Deras kroppssystem mår verkligen bra av det här bärnstensfärgade ljuset och de har mindre stress när de arbetar eftersom de boende sover och inte vandrar runt. Det finns helt enkelt mer lugn och tid för allt, säger Kirsten Gosvig.
Trots att Ålholmhemmet har fått andra specialanpassade inställningar för belysningen, som de kan använda i olika situationer, så är dygnsrytmljuset det primära valet enligt Kirsten Gosvig.
— Det är av yttersta vikt att belysningen följer dygnet, eftersom det är det konceptet vi har investerat i och vill dra nytta av. Om det skulle uppstå en akutsituation, som när en boende faller i korridoren, så måste personalen självklart få tända akutljuset. Men det roliga är att de aldrig har behövt använda de andra ljusinställningarna - inte ens i en akutsituation. De låter det stå på dygnsrytmljuset, dels för att det sällan inträffar akuta situationer på natten när de boende sover, och dels för att de har blivit så nöjda med att ha fått ett ljus som följer dygnet.
En specifik händelse har verkligen bekräftat den ovärderliga betydelsen av dygnsrytmljuset för nattpersonalen på Ålholmhemmet.
— En incident inträffade cirka 4 år efter installationen av dygnsrytmljuset, då en blixt slog ned i byggnaden. På något sätt resulterade blixten i att vissa lampor slocknade och de återstående fungerade inte som de skulle. Istället för att vara i en dämpad bärnstensfärgad ton, stod ljuset på full styrka. Blixten hade även ställt till det för styrsystemet, och personalen kunde inte släcka ljuset. Så det var aktiverat hela natten. När jag kom till jobbet dagen efter, hade jag fått en rad e-postmeddelanden från nattpersonalen som påpekade att starkt ljus inte var lämpligt för deras arbetsmiljö eller hälsa. Då tänkte jag för mig själv; "okej, det här fungerar verkligen". Vi hade ju starkt ljus på natten innan vi fick dygnsrytmljuset. Det visade bara att vår personal hade blivit mycket medvetna om ljuset och dess effekt på människor. Speciellt efter att de själva hade upplevt det, säger Kirsten Gosvig.
Det är inte bara personalen som har nytta av dygnsrytmljuset. Om en boende vaknar på natten och öppnar dörren mot korridoren, möts de av det dämpade bärnstensfärgade ljuset, och det har en positiv inverkan på deras uppfattning av tiden.
— De boende kan faktiskt själva känna att det är natt. När vi hade den gamla belysningen fick de en "wow"-effekt när de öppnade dörren mot korridorerna och steg upp. Deras kropp vaknade till liv av det starka ljuset och de gick ner till köket för att äta frukost - även om klockan var 3 på natten. Det var verkligen svårt att förklara för dem att det fortfarande var natt eftersom det var så ljust. Det är logiskt på något sätt, eftersom personer med demens lever enligt basala logiska principer - och ljus innebär ju dag, förklarar Kirsten Gosvig och fortsätter:
— Generellt sett är det de boende som är mycket oroliga på natten eller har en tendens att vandra runt som har haft nytta av det ljus som dygnsrytmljuset ger på natten. Idag är det oerhört sällsynt att vi har några boende som vandrar runt, och när vi har det så är de ofta fortfarande i ett sorts sömnigt tillstånd eftersom de inte exponeras för starkt ljus när de går ut. Så nattpersonalen kan följa dem tillbaka till sängen igen, där de snabbt somnar.
Med hjälp av dygnsrytmljuset har nätterna på Ålholmhemmet blivit lika mörka och lugna som det naturligt är utomhus, vilket både boende och personal drar nytta av. Det är verkligen något speciellt med en teknologi som kan gynna alla på det här sättet, förklarar Kirsten Gosvig.
— Att tänka på att man kan göra en investering som inte bara gynnar de boende, utan också alla tre personalgrupper. Det är verkligen något speciellt, avslutar hon.