Enligt Hillevi Hemphälä från Designforum på Lunds Universitet är ljus av stor betydelse för att skapa en bra arbetsmiljö.
Med utgångspunkt från tesen "ögonet leder kroppen" utforskar Hillevi Hemphälä metoder för att förbättra arbetsmiljön vid icke-datorrelaterade jobb genom optimering av synen och belysningen. Hennes empiriska fallstudier visar att ergonomiskt korrekt belysning ökar produktiviteten eftersom medarbetarna lättare kan se arbetsuppgifterna, kan fokusera bättre och undviker huvudvärk och muskelsmärta. Hillevi Hemphälä har forskat i att optimera visuella arbetsmiljöer bland postarbetare och anställda på återvinningsstationer - och arbetar för närvarande med personalen på operationsrum.
— Min bakgrund för att intressera mig för arbetsmiljön är ovanlig eftersom jag ursprungligen utbildade mig till optiker, berättar Hillevi Hemphälä och fortsätter:
— Jag blev intresserad av den visuella arbetsmiljön under min optikerutbildning - därför fortsatte jag att studera på Ljus Högskola i Jönköping i ett och ett halvt år. 2008 skrev jag en licentiataavhandling vid Linköpings universitet om synsergonomi inom industriell arbetsvetenskap - och för närvarande arbetar jag med en doktorsavhandling inom området. Mitt mål är att sprida kunskap om vikten av en bra visuell arbetsmiljö. Som optiker har jag djup kunskap om ögats funktioner. Synproblem är nära kopplade till muskelbelastning eftersom kroppen kompenserar för eventuella svårigheter att se. Man spänner ögonen och sträcker på halsen - och om det pågår i åtta timmar reagerar kroppen med huvudvärk och smärta i nacke/axlar.
Efter att ha undersökt sambandet mellan ljus och effektivitet för postarbetare och anställda på återvinningsstationer har Hillevi Hemphälä nu fokus på personalen på operationsrum. För närvarande samarbetar hon med Christofer Rydenfält, som har skrivit avhandlingen "En studie av en sjukhusopererande enhet som grund för framtida förbättringar" om utformningen av operationsrum som säkerställer optimal patientflöde.
— Redan 2009 började jag med ljusergonomiska studier på ett operationsrum i Helsingborg. Jag undersökte de aktuella ljusförhållandena genom att mäta belysningsstyrka och luminans i rummet. Takbelysningen var mellan 500-1000 Lux, och dessutom användes operationslampor vid öppen kirurgi med en genomsnittlig belysning på 100 000 Lux och en diameter på 15 cm. Samspel mellan rumbelysning och objektbelysning påverkas av rummets utformning med avseende på reflekterande, spegelaktiga och bländande material. Lux-antalet indikerar inte nödvändigtvis om det uppstår ögonskador och olämplig belysning på operationsrummet, förklarar hon.
— Samtidigt som jag genomförde de inledande undersökningarna av belysningsförhållandena i operationsrummet, gick jag igenom förutsättningarna hos de involverade medarbetarna. Vem som behöver glasögon, ljuskänslighet, tendens till huvudvärk/muskelsmärta och så vidare - det är ju mycket individuellt. Dessutom undersökte jag vilka officiella rekommendationer som finns för belysning i operationsrum, säger Hillevi Hemphälä.
Enligt International Standard lighting of indoor work spaces ISO/CIE finns det inga rekommendationer inom vårdsektorn/operationsrum, utan bara en notering om 10 000 till 100 000 Lux på operationsbordet. Till jämförelse ligger den motsvarande nordamerikanska standarden på 25 000 lux.
— Jag har kontaktat en specialist på området, John Selander från Illuminating Engineering Society, för att höra hur rekommendationerna definieras. Dessutom har jag sökt upp ett antal tillverkare av operationslampor för att höra vilka förutsättningar de definierar kapaciteten i sina lampor utifrån, berättar hon.
Det är fascinerande för mig att förstå den ekonomiska bakgrunden till att producera belysning för operationsrum.
— Hillevi Hemphälä
— Jag har ansökt om och beviljats medel från Bertil & Britt Svenssons Stiftelse för Belysningsteknik för att fortsätta min forskning om det visuella arbetsmiljön på operationsrum, säger Hillevi Hemphälä.
— I januari och februari 2012 kommer jag att fortsätta mina undersökningar på operationsrummet i Helsingborg. I första hand kommer jag att genomföra olika tester med vitt ljus i förhållande till ljusstyrkan, reflexer, balansen mellan rumsljus och objektbelysning och så vidare. Inom synsergonomi är det avgörande att arbeta tvärvetenskapligt för att uppnå de bästa resultaten. Därför initierade vi i april 2010 ett tvärvetenskapligt nordiskt forskarnätverk - "Synsergonomisk Selskab/ErgoVisionNet". Här deltar läkare, psykologer, ergonomer, optiker och arkitekter med intresse för visuell ergonomi. Vi vill öka trivseln, hälsan och produktiviteten på arbetsplatser och hem genom förbättrade visuella miljöer. Min forskning är ett steg på vägen, avslutar Hillevi Hemphälä.