Psykiatrisk Center København utforskar nya vägar i behandlingen av sina patienter. Genom specialdesignade ljuskällor som återskapar det naturliga ljuset, hoppas forskare kunna minska graden av depression, vårdtid och medicinanvändning hos patienterna.
Sedan 2014 har ett forskningsteam från Psykiatrisk Center København (Rigshospitalet), bestående av överläkare och klinisk professor Klaus Martiny och arkitekt Carlo Volf, ägnat sig åt att undersöka hur ljus påverkar psykiatriska patienters läkning. I en nyligen genomförd studie, publicerad i Neuropsychobiology, dokumenterade forskarna en koppling mellan patienternas vårdtid och naturligt solljus i deras sjukhusrum. Patienter som var inlagda på rum som vette mot sydost och fick mycket sol hade betydligt kortare vårdtid jämfört med patienter på rum som vette mot nordväst och fick mindre dagsljus.
Forskningsteamet har nu gått samman med Chromaviso, DTU Fotonik och Copenhagen Trial Unit för att genomföra ett större och tvärvetenskapligt forskningsprojekt - ROOM-LIGHT - med målet att först utveckla en diagnosspecifik terapeutisk ljuskälla för psykiatrin. Därefter kommer en kliniskt kontrollerad och randomiserad studie att genomföras på 150 patienter för att mäta och dokumentera ljusets effekt på patienter i förhållande till depression, sömn, vårdtid, medicinförbrukning, dygnsrytm och komfort.
Vi hoppas kunna visa att det terapeutiska ljuset kan leda till en snabbare läkning av depression - vilket i sin tur leder till kortare vårdtid och mindre behov av medicinsk behandling.
— Klaus Martiny, överläkare och klinisk professor vid Psykiatrisk Center København.
Projektet markerar nästa steg inom det välkända ljusbehandlingsområdet, där patienten sitter framför en kraftig ljuslampa i en timme. Här integreras ljuset i rummet och ersätter den vanliga belysningen.
— Vi vet att dagsljus har en positiv terapeutisk effekt på människor som lider av depression. Ljuset har en direkt effekt på humöret. Dessutom ger ökat dagsljus ökad vakenhet under dagen, bättre sömn på natten och en mer stabil dygnsrytm. Och just dygnsrytmen är ett stort problem för patienter med depression, förklarar Klaus Martiny.
För att skapa en optimal ljusmiljö inom psykiatrin har projektet utvecklat innovativa och experimentella armaturer av hög kvalitet med terapeutisk och fysiologisk effekt.
— Vi har skapat en armatur som ger en unik känsla av solsken. Tanken är att patienterna ska uppleva det som att solen alltid skiner i rummet, även under en mörk regnig dag. Vi vet att solsken skapar en instinktiv reaktion som främjar välbefinnande hos människor. Därför använder vi denna stimulans aktivt i projektet för att uppnå en psykologisk effekt, vilket är mycket viktigt inom psykiatrin, förklarar Carlo Volf och fortsätter:
—Projektet säkerställer nästan en fördubbling av antalet soltimmar året runt. Armaturerna är designade med nya former och material för att skapa en mer hemlik och mindre institutionell atmosfär samt för att ge en behaglig belysning som patienterna trivs med att vara i. Trots att ljuset är fysiologiskt effektivt måste patienterna också tycka om att titta på det och röra vid det, annars släcker de det, förklarar han.
Det terapeutiska ljuset i projektet förändras automatiskt över 24 timmar. Målet är att återskapa de gynnsamma effekterna av det naturliga ljuset, inklusive balansen mellan den mjuka morgonen, det intensiva dagsljuset med många blåa toner och den varma kvällen och mörkret på natten.
— Rytmen i ljuset beskrivs i en ljusprotokoll som är anpassad för psykiatriska diagnoser, beteende och avdelningens rytm. Ljusprotokollen anger den exakta interaktionen mellan intensitet, färgspektrum, timing och varaktighet, beroende på tidpunkten på dygnet. Det innebär att ljuset blir en tidssignal för patienterna att vara pigga under dagen och sova på natten. Det stärker deras dygnsrytm och ökar deras tidsuppfattning, förklarar Torben Skov Hansen, Chief Technology Officer på Chromaviso.
För att kunna återskapa interventionen för klinisk användning samlas detaljerade mätningar av ljuset in.
— Genom att mäta och dokumentera ljusets exakta sammansättning skapar vi bevis för hur spektralfördelningen påverkar människor, förklarar Paul Michael Petersen, professor på DTU Fotonik.
Enligt Carlo Volf är potentialen med ROOM-LIGHT enorm. Bristen på dagsljus har blivit en realitet för moderna människor, inte bara för sjukhuspatienter.
— Vi spenderar för mycket tid inomhus i för svagt ljus. Många sjukhus har fasader som inte är vända mot solen, vilket innebär att patienterna inte får de gynnsamma effekterna av solljuset. Det påverkar sömnen och dygnsrytmen, vilket kan vara avgörande för behandlingen. Vi förväntar oss att skapa bevis för ljusets fördelaktiga effekter på människor, så att det kan spridas först inom psykiatrin, sedan i den allmänna sjukvården och kanske till och med till arbetsplatser, förklarar han.
ROOM-LIGHT är ett spännande forskningsprojekt som genomförs på Psykiatrisk Center København för att utforska hur ljuset kan påverka patienter med svår depression. Inom projektet har man utvecklat specialdesignade ljuskällor och ljusprotokoll som syftar till att återskapa de positiva effekterna av naturligt ljus under en sjukhusvistelse.
Det terapeutiska ljuset i projektet har utvecklats genom samarbete mellan kliniker och forskare från Psykiatrisk Center København samt ljusexperter från det hälso- och teknologibaserade företaget Chromaviso. Ljuset är baserat på kronobiologisk kunskap om hur ljus påverkar människor, insikter om psykiatriska patienter och deras behov, samt expertis inom dygnsrytmteknologi och arkitektur.
Ljuset förändras automatiskt för att efterlikna det naturliga ljuset utomhus. Det ökar gradvis i intensitet och innehåller mer blåa färger innan det gradvis blir mjukt och varmt på kvällen. På natten sover patienterna i mörker, men de kan tända en blåsfri nattlampa för att kunna röra sig.
ROOM-LIGHT utforskar hur det terapeutiska ljuset påverkar patienter som är inlagda med depression på Psykiatrisk Center København i relation med:
Det är en randomiserad klinisk studie med en inledande pilotstudie på 15 patienter (från maj 2017), där man undersöker och optimerar ljusets tolerans. Efter det genomförs själva studien med förväntade 150 patienter, både med intervention och kontrollgrupp som får standardbelysning. Ljuset mäts och dokumenteras för att få bevis på hur ljusets sammansättning påverkar människan fysiologiskt och terapeutiskt. Som en extra bonus kommer ljuset också att bidra till energibesparingar.
Produkterna är speciellt utformade för projektet.
Projektet är ett multidisciplinärt samarbete mellan offentlig och privat sektor, med stöd från ELFORSK och Region Hovedstadens Forskningsfond. Detta samarbete involverar följande parter:
Psykiatriska Centrumet i Köpenhamn
Chromaviso A/S - samarbetar för att utveckla en specifik ljusprotokoll och armaturer för olika diagnoser.
DTU Fotonik - ansvarar för den tekniska dokumentationen av ljuset.
Copenhagen Trial Unit - de som ansvarar för att bevara data, genomföra randomisering och statistik.