Hur påverkas personalen av att använda dygnsrytmljus, vilken effekt kan man förvänta sig och vad krävs för att skapa värde? Dessa frågor belyses i en ny doktorsavhandling och de första resultaten har nu publicerats.
Intresset för att förbättra de fysiska omgivningarna inom hälsosektorn genom investeringar i ny teknik ökar stadigt. Dygnsrytmljus är en av de teknikerna som prioriteras allt mer i nya byggprojekt, eftersom forskning hittills har visat att det har en positiv effekt på både patienters och personals välbefinnande och hälsa.
I ett nyskapande doktorsprojekt tar man nu ett steg framåt och undersöker betydelsen av implementering och personalens upplevelse för att skapa framgång med dygnsrytmljus. Projekten omfattar både äldreboenden och sjukhus, inklusive det nya Neuro Center på Rigshospitalet. Lösningen med dygnsrytmljus som projektet undersöker har utvecklats av danska Chromaviso och innehåller både ljuset i sig och implementeringen av det.
De första resultaten har precis blivit publicerade på den internationella konferensen: ACM International Conference on Information Technology for Social Good (GoodIT), i en specialutgåva för 2021. Resultaten fokuserar på det första undersökningsplatsen i studien, Ålholmhjemmet, som är ett vårdhem i Hillerød Kommune.
— Enligt Kathrine Schledermann, som ansvarar för Ph.d.-projektet, visar studien att personalen överlag är mycket nöjd med dygnsrytmljuset och beskriver det som naturligt, varmt, mjukt och bekvämt att arbeta med. Hon påpekar också att en avgörande faktor för ljusets framgång är dess flexibilitet.
— I studien framkommer det att personalen anser det vara avgörande att kunna justera dygnsrytmljuset för att det ska kunna stödja olika arbetsflöden och behov på avdelningen. Om ljuset gör det möjligt, är personalen väldigt villig att använda det aktivt i sin dagliga vård, vilket gynnar boende, säger hon.
När det gäller effekten på de boende framträder en särskild skillnad i studien, nämligen det generella stora problemet med oro på natten.
— Nattevakterna på Ålholmhjemmet ser en positiv minskning av nattvandring bland de boende. Det kan förklaras av en förbättrad sömncykel och den tydliga signalvärdet som dygnsrytmljuset har på natten, där ljuset är varmt och mjukt, förklarar Kathrine Schledermann.
Nattljuset i dygnsrytmljuset är fritt från blått ljus och kallas biologiskt mörker eftersom hjärnan uppfattar det som natt. Det stör därför inte dygnsrytmen och sömnen.
Den vetenskapliga artikeln som beskriver resultaten har fått stor uppskattning på grund av studiens innovativa metodblandning. Studien har genomförts i verkliga miljöer och tar hänsyn till den komplexitet som finns i vardagen på ett äldreboende eller sjukhus. Nya metoder som kortsortering, från till exempel tillämpad forskning och aktionsforskning, har kompletterats med klassiska enkäter och observationer.
— För att den nya teknologin ska ha önskad effekt är det avgörande att vi implementerar den med utgångspunkt i användarnas vardag. Dygnsrytmljuset skapar förändring, och personalen behöver vara medveten om det och motiveras till att använda det. Detta är något vi ser i studien som genomfördes på Ålholmhjemmet. Där uttryckte personalen en stor kunskap om hur ljuset kan användas och dess betydelse, berättar Kathrine Schledermann..
En av de insikter som Kathrine Schledermann framhäver i studien är betydelsen av flexibilitet, utbildning om dygnsrytmljus och kontinuerlig uppföljning.
—Dygnsrytmljuset är en teknologi som inte bara påverkar hälsa och välbefinnande, utan även arbetsflöden och blir startskottet för nya vanor. Implementeringen av dygnsrytmljuset är en läroprocess som kräver att ljuset justeras i enlighet med nya erfarenheter och behov. Genom att ha denna dimension med i implementeringen kan man uppnå det största värdet, förklarar hon.
Under de kommande åren kommer fler resultat från studien att offentliggöras, inklusive resultat från Rigshospitalet. Dessutom kommer lärdomarna från projektet att kontinuerligt integreras i Chromavisos arbete och implementering av dygnsrytmljus.