En ny pilotstudie har undersökt effekten av dygnsrytmljus på sjuksköterskor som arbetar i skiftande skift på Aarhus Universitetssjukhus och Rigshospitalet Glostrup – resultaten visar bättre sömn och förbättrad dygnsrytm.
På många sjukhus är både belysning och ljudnivå vanligtvis konstant dygnet runt, även på natten när kroppen behöver mörker och vila är ljuset på.
— Samma belysning under alla 24 timmar på dygnet kan få negativa konsekvenser för personalen som arbetar i skiftande skift. De står inför utmaningar med att bibehålla en normal dygnsrytm, vakenhet, kognitiva förmågor, humör och deras uppmärksamhet försämras, förklarar Leanne Langhorn, klinisk sjuksköterska och doktor vid Aarhus Universitetssjukhus.
Forskning har visat att felaktig belysning på natten kan öka stressnivån, minska välbefinnandet och jobbtillfredsställelsen. För att undersöka detta närmare inledde Aarhus Universitetssjukhus och Rigshospitalet Glostrup år 2013 ett samarbete med belysningsföretaget Chromaviso för att utveckla et dygnsrytmljus som passar det komplexa sjukhusmiljön. Detta inkluderar utmaningen att förena olika hänsynstaganden på natten, där kroppens dygnsrytm behöver mörker samtidigt som det finns behov av ljus för arbete.
Effekten av dygnsrytmljuset på personalen har undersökts i en pilotstudie med 26 sjuksköterskor fördelade på en intensiv- och en rehabiliteringsavdelning med dygnsrytmljus, samt en kontrollavdelning med vanligt ljus. Ett inklusionskriterium för studien var att sjuksköterskorna hade minst ett nattskift i veckan. Personalen förde dagbok och fyllde i enkäter om sömnmönster, arbete och välmående. Särskilt fokuserades det på personal med skiftande arbetstider i enkäten i studien.
—Sjuksköterskor som har utsatts för dygnsrytmljus upplever generellt sett bättre sömn, de somnar lättare och sover mer lugnt. Dessutom har de lättare att vakna på morgonen och känner sig mer utvilade efter tre dagar i dygnsrytmljuset jämfört med kontrollgruppen, berättar Leanne Langhorn och förtydligar:
— Resultaten av studien har gett olika uttalanden och därför är resultaten inte helt entydiga. Men det verkar som att sjuksköterskor som har exponerats för dygnsrytmljus generellt sett upplever bättre sömn då de somnar lättare och sover mer lugnt. De har också enklare att vakna på morgonen och känner sig mer utvilade efter tre dagar i dygnsrytmljus jämfört med kontrollgruppen.
På grund av studiens omfattning har det inte varit möjligt att uppnå signifikans i resultaten, men de stödjer ändå annan forskning som visar sambandet mellan ljus, sömn, energi och humör.
— Ytterligare forskning visar att det normalt tar minst fyra dagar att återställa dygnsrytmen efter nattskift. Vårt projekt antyder att dygnsrytmljus eventuellt kan minska denna tid. Det skulle vara intressant att undersöka närmare, säger Leanne Langhorn. Studien pekar också på flera andra fördelar med dygnsrytmljuset, inklusive dess beteendereglerande effekt på grund av det dämpade ljuset på natten.
— Dygnsrytmljuset har en övergripande positiv effekt på arbetsmiljön och personalens beteende. I avdelningen med dygnsrytmljus är man medveten om att upprätthålla en naturlig och regelbunden dygnsrytm med ljus och aktivitet under dagen och mörker, lugn och vila på natten. På intensivavdelningen har dygnsrytmljuset gett den tydligaste positiva responsen, vilket kan förklaras med att man tidigare hade ljuset på och aktivitet dygnet runt. På rehabiliteringsavdelningen är ljuset normalt släckt på natten, säger Leanne Langhorn.
Ljuset på natten saknar de blå tonerna och stör därför inte kroppens dygnsrytm, samtidigt som personalen har tillgång till ljus för sitt arbete.
— Majoriteten av personalen är mycket positiva till nattljuset. Men det finns vissa som känner sig trötta på kvällen eftersom de saknar stimulering från det vita ljuset. Därför har de tändt ett av de vita ljusinställningarna i ett annat rum vid behov, förklarar Lone Mathiesen, utvecklingssjuksköterska på Rigshospitalet Glostrup.
Rätt belysning är en viktig säkerhetsfaktor vid observation, medicinering och dokumentation. Leanne Langhorn förklarar att vårt projekt stöder annan forskning som visar att ljuset kan minska fel.
Dygnsrytmljuset är byggt på en bevisad klinisk ljusprotokoll som följer dygnets förlopp. Dessutom har varje sängplats individuella ljusinställningar baserat på aktiviteter som personalen kan använda vid behov. Till exempel, ett lugnande ljus eller ett minimalt störande, avgränsat vitt ljus för en specifik arbetsuppgift på natten. Lösningen på Aarhus Universitetssjukhus är anpassad för den neurointensiva miljön och på Rigshospitalet Glostrup är den anpassad för den neurologiska rehabiliteringen.
—Dygnsrytmljuset säkerställer en balans mellan hänsynen till kroppens dygnsrytm och personalens behov av bra ljus för arbetet. Det är en helhetsinriktad lösning som bidrar till personalens arbetsmiljö, välbefinnande och hälsa. Ytterligare studier bör utföras med ett större antal sjuksköterskor och under en längre period för att få en starkare och mer omfattande undersökning, avslutar Leanne Langhorn.