Banbrytande forskningsresultat har nu lett till att akutavdelningen implementerar dygnsrytmljus för bipolära patienter. Ljuset anpassas individuellt i behandlingen och de första erfarenheterna är positiva.
Tone Elise Gjøtterud Henriksen, som är en ledande expert inom området, har ägnat sig åt forskning inom mörk- och ljusterapi för bipolära patienter sedan 2015. Resultaten har blivit publicerade i peer-reviewed tidskrifter som Bipolar Disorders och Journal of Sleep Research.
— Enligt forskningen har det visat sig att genom att blockera de blå våglängderna i ljuset på kvällen och natten minskar de maniska symptomen hos patienterna och deras sömn förbättras, förklarar Tone E. G. Henriksen, överläkare på akutavdelningen på Valen Sjukhus i Norge.
Resultaten bekräftar tidigare studier om mörkterapi men detta är den första randomiserade, kontrollerade studien med blå-blockering. I studien blockeras det blå ljuset genom speciella glasögon som patienterna tillhandahålls. Efter studien har International Society for Bipolar Disorders (ISBD) utarbetat en internationell rekommendation om att använda ljus som en del av behandlingen för bipolära patienter.
Effekten av ljusterapi vid olika typer av depression är pålitlig, vilket ledde till att Valen Sjukhuset inledde ett samarbete med belysningsexperter från Chromaviso och den italienska forskaren Francesco Benedetti för att utveckla ett ljusterapirum på den psykiatriska akutavdelningen för behandling av deprimerade patienter. Den integrerade ljusterapilampan kan anpassas både vad gäller färgtemperatur och intensitet för varje individuell patient. Den togs i bruk i mars 2019.
— Ljusterapirummet har en fantastisk effekt och används dagligen av patienterna. Vi erbjuder det som ett alternativ eller ett komplement till medicin för alla deprimerade patienter. Forskning visar att ljusterapi ensam kan vara lika effektiv som enbart medicin. Men när de kombineras uppnås en dubbel effekt, förklarar Tone E. G. Henriksen..
Trots att den systematiska insamlingen av data från akutavdelningen på Valen Sjukhus ännu inte har börjat, ser Tone E. G. Henriksen positiva effekter av ljuset. Även vårdtiden påverkas positivt.
— Vi har märkt att patienter som använder ljusterapirummet har en kortare vistelsetid på sjukhuset. De är vanligtvis inlagda 1-2 dagar färre än den genomsnittliga vistelsetiden på 7-8 dagar. Samtidigt är patienterna mycket nöjda med ljuset och de upplever att de mår bättre. Patienterna ser det också positivt att de inte bara får medicin, säger hon.
Ljusterapin hjälper också patienter med dålig dygnsrytm, som exempelvis de som sover för länge eller för sent.
I oktober 2019 valde Tone E. G. Henriksen att expandera implementeringen av de positiva resultaten genom att installera dygnsrytmljus i en sammanhängande avdelning med både gemensamhetsrum, korridorområde och patientrum. Det innebär att patienterna exponeras för ljus/mörkbehandling dygnet runt, utan att behöva ta av och på de blåblockerande glasögonen vid specifika tidpunkter.
Bipolära patienter är extremt känsliga för ljus, och växlingen mellan ljus och mörker har en synkroniserande effekt på deras dygnsrytm och kan fungera som en utlösare för både mani och depression. Detta har direkta effekter på deras humör och energi genom påverkan av signalsubstanser som dopamin, serotonin, noradrenalin och hormonet melatonin.
Därför arbetade Tone E. G. Henriksen och Chromaviso's ljusexpert Torben Skov Hansen tillsammans för att utveckla en dygnsrytm-design som var specifik för denna diagnos, med fem olika dygnsrytmprotokoll som anpassades individuellt efter patienternas behandlingsförlopp.
— Vi har noggrant studerat hur doseringen och timingen av ljuset påverkar olika faser av sjukdomsförloppet för att uppnå optimal påverkan. Det är viktigt att alla patienter får mörker under natten och lämpligt ljus under dagtid. Men exakt hur mycket ljus och mörker som behövs beror på fasen. I den maniska fasen behöver patienterna färre timmar av ljusterapi och mer mörker, medan patienter i den depressiva fasen behöver mer ljus under längre tid, förklarar Tone E. G. Henriksen.
På Valen Sjukhus är det läkaren eller psykologen som bestämmer vilken ljusprotokoll varje enskild patient ska ha. Detta görs under de dagliga behandlingsmötena där även medicin ordineras.
Genom att använda olika ljusprotokoll under patientens sjukhusvistelse uppnår vi stabilisering av deras tillstånd och minimerar deras sjukdom, tillägger hon.
Chromavisos dygnsrytmljus har genomgått kliniska tester på Rigshospitalet i Köpenhamn och vidareutvecklats för användning inom psykiatrin på Psykiatriskt Center i Köpenhamn i samarbete med professor Klaus Martiny. Denna forskning var av stor betydelse för Tone E. G. Henriksen när hon valde vilket system som skulle implementeras.
— Jag hade hört talas om Chromaviso som en utmärkt alternativ till Trondheims lösning. Chromaviso är en djupt förankrad inom vetenskapen och har kompetensen att utveckla rätt ljusprotokoll. Deras lösning är dessutom mycket flexibel, vilket gör att vi enkelt kan anpassa ljuset i takt med att vi får ny kunskap och nya patientgrupper. Det var avgörande för oss, eftersom ett statiskt system snabbt hade kunnat visa sig vara olämpligt, förklarar hon.
Enligt Tone E. G. Henriksen förväntas dygnsrytmljus bli en integrerad del av behandlingen inom psykiatri och andra specialområden framöver.
— Behandlingstiden kan betydligt förkortas och vi kan effektivt behandla patienter med allvarliga maniska tillstånd genom att använda kontrollerade perioder av ljus och mörker. Kombinationen av ljusbehandling och medicin visar sig vara effektiv, och behovet av medicin minskar när vi använder ljus och mörker som en instrumentell del av behandlingen. Vi kan minska de höga doserna av medicin som patienterna tar under lång tid. Det är positivt eftersom medicinen inom detta område har många biverkningar som kan ha negativa konsekvenser för patienternas allmänna hälsa. Vårt mål är naturligtvis att få tillgång till ljus- och mörkerbehandling överallt eftersom vi ser hur bra det är för patienterna, avslutar hon.
Publicerade i tidskriften Journal of Sleep Research, det amerikanska Journal of Psychiatry och Bipolar Disorders