Dygnsrytmljus har en betydande inverkan på apoplexipatienter som är inlagda för rehabilitering i mer än 2 veckor.
Ungefär en tredjedel av patienterna drabbas av depression, svår trötthet och störningar i dygnsrytmen efter en hjärnblödning (apoplexi). Detta får konsekvenser i form av minskad daglig aktivitetsnivå och ökad dödlighet.
— För patienter som är inlagda på sjukhus kan det vara en utmaning att upprätthålla en naturlig dygnsrytm. Patienter som rehabiliteras efter en blodpropp eller hjärnblödning är ofta immobila och får inte tillräckligt med ljus utomhus, vilket hjärnan behöver för att uppnå en stabil dygnsrytm, förklarar Anders West, läkare på Rigshospitalet Glostrup.
Sedan 2013 har Apopleksienhetens Neurologiska Klinik i Danmark genomfört ett forskningsprojekt för att undersöka om dygnsrytmljus har någon betydelse för apoplexipatienter som är inlagda för rehabilitering.
Studien visar att dygnsrytmljuset har en motverkande eller effektiv behandlingseffekt på depression som uppstår i samband med blodpropp eller blödning i hjärnan. Framöver bör dygnsrytmljuset övervägas som en del av behandlingsmiljön under en rehabiliteringsperiod på två veckor.
—Anders West, læge , Ph.D.
Forskargruppen och driftavdelningen på Rigshospitalet Glostrup har i samarbete med ljusexperter från Chromaviso utvecklat dygnsrytmljuset, som är designad för att kunna upprätthålla den naturliga dygnsrytmen genom att efterlikna solens naturliga ljus under dagen och därigenom skapa den nödvändiga kombinationen av ljusväxlingar och mörker under dygnet.
Läkare Anders West har i samband med sin doktorsavhandling undersökt hur det naturliga dygnsrytmljuset påverkar patienternas hälsa på avdelningen för rehabilitering efter stroke. Detta är den första internationella studien som mäter effekten av dygnsrytmljus på inlagda patienter.
Studien är en randomiserad klinisk kontrollerad studie med totalt 90 deltagande patienter, varav hälften av patienterna behandlades på en avdelning med installerat dygnsrytmljus och den andra hälften, kontrollgruppen, var på en avdelning med standardbelysning. Metoder såsom Hamilton Rating Scale for Depression och The Major Depression Inventory scale, Epworth Sleepiness Scale, Multidimensional Fatigue Inventory questionnaire och Rested Statement and Visual Analog Scala for fatigue användes.
Studien visade på en betydande klinisk effekt med följande resultat:
Resultaten har blivit offentliggjorda i Anders Wests doktorsavhandling, presenterade på internationella konferenser och publicerade i peer-reviewed vetenskapliga tidskrifter som International Journal of Medical Science (2019) och Chronobiology International (2017).
Tidigare har forskningen inte kunnat förklara den trötthet som apoplexipatienter upplever. Tröttheten antas bero på hjärnskadan och inte bara den dåliga sömnen som de flesta patienter upplever. Denna studie om dygnsrytmljus är den första icke-farmakologiska randomiserade studien med en kontrollgrupp som visar en effekt av en icke-medicinsk stimulering när det gäller trötthet hos apoplexipatienter.
— I samarbete med Chromaviso har vi utvecklat en lysprotokoll som är skräddarsydd för patienterna. Denna protokoll anger exakt samspel mellan färgtemperatur, ljusstyrka, timing och längd av ljuset under dygnet, berättar han.
Publikationer: