Tack vare finansiering från fonder har det varit möjligt att starta ett banbrytande forskningsprojekt om utvecklande patientmiljö på Neurointensivavdelningen i Aarhus. Detta är en unik lösning som integrerar dygnsrytmljus och funktionellt ljus, ljudkamouflage, musikintervention, individuella informationskärmar och kameraövervakning.
Personalen är entusiastiska över det nya initiativet och är fullt engagerade i datainsamlingen. "Vi kommer att utveckla och dokumentera den nya kunskapen om den utvecklande patientmiljön - och se till att denna kunskap implementeras för att optimera framtidens patientmiljöer", säger man från Neurokirurgiska avdelningen.
Leanne Langhorn (klinisk specialistsjuksköterska/RN, MScN, PhD) och Lone Moeslund (intensivvårdssjuksköterska/Koordinator för patientförlopp), båda anslutna till Neurointensivt avsnitt NIA, har varit med från början. År 2010 avslutade Leanne sitt doktorsprojekt om posttraumatisk amnesi. Som en följd av detta uppstod idén att söka forskningsmedel för ett innovationsprojekt om utvecklande patientmiljö på Neurointensiv i samarbete med utvalda privata företag. Genom workshops definierades det att en utvecklande patientmiljö optimalt sett ska minska oro och buller, optimera patientens privata utrymme, ge individuella stimuli, skapa lugn och trygghet för patient och närstående, säkerställa funktionellt ljus och dygnsrytmljus samt optimera kommunikationen.
Innovationsprojektet genomfördes i samarbete med MedTech Innovation Center och utvalda samarbetspartners från den privata näringslivet. Chromaviso tillhandahöll dygnsrytmljus, ljudet kom från SoundFokus, övervakning/styrning från Solutors och systematisk information från VisioSign. I januari 2012 togs det nya konceptet i bruk på den första avdelningen på NIA1. Resultaten från innovationsprojektet var så lovande att erfarenheterna har fortsatt i ett 2 ½-årigt marknadsutvecklingsprojekt, som har två spår. Det ena spåret är marknadsutveckling av Chromaviso Dygnsrytmljus. Det andra spåret är klinisk dokumentation av Chromaviso Dygnsrytmljus och den integrerade patientmiljön med ljus, ljud, visuell information och övervakning. Det nya fondprojektet startade i januari 2013 med stöd från Marknadsutvecklingsfonden. Ett år senare är forskningen igång - och personalen har gjort en rad värdefulla erfarenheter.
— Vi inledde på en enskild avdelning på NIA1 med innovationsprojektet - och det nya fondprojektet har nu utvidgats till att omfatta två avdelningar med fyra rum, berättar Lone Moeslund och fortsätter:
— Det andra avsnittet är NIA 2, där Helene Bugge är intensivsjuksköterska / Koordinator för patientförlopp. Vi har dygnsrytmljus i båda avdelningarna och två fullt installerade rum med hela konceptet. Resultaten från forskningen samlas kontinuerligt in - vi mäter olika parametrar för att bedöma effekten på patienterna, som blodtryck, andning, puls, temperatur, beteende, sömn etc. Vi mäter också andra parametrar som melatonin i blodet och tester av minne och agitation. Självklart kan vi inte säga något definitivt om den dokumenterade effekten för tillfället, men vi ser tecken på att patienterna har nytta av den stimulerande miljön.
— Det som gör projektet unikt är att vi har en integrerad koncept med ljus, ljud, visuell information och övervakning. Det innebär att vi når hela vägen runt om patienten. Ju mer patienterna förstår sin omgivning, desto mer aktivt kan de delta i tidig rehabilitering, bekräftar Leanne Langhorn.
Företagen från det ursprungliga innovationsprojektet har gått samman för att utveckla en gemensam produkt med den innovativa patientmiljön. Konceptet med integrerat ljus, ljud, visuell information och övervakning har fått namnet CURAVIVO, vilket betyder "levande vård". Marknadsföringsmaterial och en webbplats har tagits fram för CURAVIVO. CURAVIVO bör betraktas som en sammanhängande integrerad lösning som har utvecklats baserat på den insamlade användarerfarenheten. När Leanne, Helene och Lone förklarar hur CURAVIVO fungerar i vardagen på avdelningen betonar de att det är integrationen av ljud, ljus, information och övervakning som gör skillnaden. Samtidigt är CURAVIVO-konceptet fördelaktigt för både patienter, personal och anhöriga. För att beskriva CURAVIVO så detaljerat som möjligt går vi igenom fördelarna med ljus, ljud, informationsdisplay och övervakning var för sig..
CURAVIVOs ljusdel uppfyller behovet av fokuserat ljus, funktionellt nattljus och tillgängligt dagsljus. Chromavisos Dygnsrytmljus bidrar till en naturlig dygnsrytm för både patient och personal. Det funktionella nattljuset gör det möjligt för personalen att störa patienten så lite som möjligt när de utför sitt arbete på natten.
Chromaviso Dygnsrytmljus följer solens naturliga rytm och börjar på morgonen genom att ljuset i rummet blir starkare och ljusare. Patienten väcks sakta men säkert - och under dagen ökar ljusstyrkan. Från middag till eftermiddag blir ljuset varmare i färgen och blir sedan mindre gyllene och dämpat på kvällen när "solen" går ner. Chromaviso Dygnsrytmljus är programmerat att följa en fast dygnsrytm och finns inbyggt i takarmatur, väggbelysning, spotlights och i en skrivbordslåda på sjukhuset.
Under natten släcks dagsljuset och istället används en varm ravtonad nattlampa med inbyggd övervakning. På detta sätt kan patienten övervakas under natten med minimal störning. När patientens värden som temperatur, blodtryck, andning och puls ska noteras, används en inbyggd lampa i skrivbordslådan. Chromavisos Dygnsrytmljus har en omedelbar märkbar effekt på både patienter och personal och påverkar patientens sömnmönster i positiv riktning. En patient som får en god natts sömn är bättre utvilad och mindre förvirrad, vilket gör dem redo för tidig rehabilitering..
På intensivavdelningen utsätts patienterna för olämplig ljudpåverkan från inredning, maskiner, andra patienter och personal. Syftet med CURAVIVOs ljudfunktion är att kunna reglera ljudintrycket samt ljud som uppstår vid akuta situationer. Detta görs med riktningsbestämt ljud. Dessutom kan musikintervention användas för att stimulera patienten.
I en nödsituation kan ljudet kamoufleras för att minska påverkan på de andra patienterna och deras anhöriga. Det är ett skrattande ljud som döljer tal och oväsen. Vid tryck på akutbelysningen aktiveras kamoufleringsljudet automatiskt och kamerabevakningen på de andra sängarna. Detta är mycket effektivt när personalen behöver fokusera på en patient med akut behov.
CURAVIVO erbjuder också "musikintervention" där musik används för att stimulera patienten. Det är Niels Ejes MusiCure som används för att ge avslappning, minska stress och lugna patienten - dock endast i en halvtimme åt gången. Musikinterventionen har även en positiv effekt på personalen och anhöriga. Det medvetna arbetet med att reglera ljudintryck och musikintervention har en lugnande effekt på patienterna. Hur mycket medvetenheten hos patienterna på Neurointensiven påverkas av ljudkamouflage och musikstimulering är ännu inte känt. Detta är ett område som är föremål för stor forskningsintresse.
CURAVIVOs informationsdel öppnar upp nya möjligheter för patienter, deras anhöriga och personalen.
Vid varje säng har en flexibel arm installerats med en infotavla. På skärmen visas information om patientens identitet, plats och klockslag. Detta ger möjlighet till snabb och systematisk orientering. Dessutom presenteras dagens program och en generell plan för patienten. Patienter på Neurointensiven har vanligtvis ingen aning om var de befinner sig när de vaknar upp. De är ofta förvirrade och kan inte orientera sig. Till exempel kan de tro att de är i en mataffär eller på en gokartbana. Patienternas tillstånd varierar mycket, och därför är individuell och systematisk information fördelaktig.
Den visuella delen av CURAVIVO kan användas för att stimulera patienten genom stämningsskapande fotografier och bilder på årstiderna. En äldre dam som var i respirator reagerade inte på någonting, men visade en tydlig reaktion när hon såg en bild av vackra färgglada tulpaner på infotavlan.
Infotavlan fungerar med touch och kan användas för hjälpprogram och rehabilitering. Den kan användas som pekplatta för de som inte kan tala. Det är också möjligt att visa utvalda TV-program eller surfa på internet, som till exempel Google Earth. På sikt kan användningen av infotavlan utökas efter behov. Personalen kan använda infotavlan som ett verktyg för att informera, träna och underhålla patienten samt som ett samtalsverktyg.
Övervakningen är en del av CURAVIVO-konceptet som de närstående reagerar mest på. Därför informerar personalen de närstående från början om att övervakningskamerorna inte är på hela tiden - och att avdelningen inte sparar någon information. Men övervakningen ger den största tryggheten för både patienten och de närstående när de förstår hur det fungerar.
Övervakningen används under natten. Här kan personalen observera patienten utan att störa sömnen, vilket är en stor fördel. Vid akuta situationer, när akutbelysningen slås på, aktiveras övervakningen och kamoufleringsljudet automatiskt. Med CURAVIVO-konceptet handlar det om en integrerad miljö som också gynnar personalen. Därför är personalens välbefinnande en del av forskningsprojektet. Personalen måste till exempel bära en "Acti Watch" under en period för att mäta vila, aktivitet och ljusexponering.
Marknadsmodningsprojektet, som har en total budget på 9,6 miljoner kronor, har genomförts i samarbete mellan Chromaviso, Glostrup Hospital och Aarhus Universitetssjukhus.
Forskningsgrenen av projektet pågår på Neurokirurgiska avdelningen på Aarhus Universitetssjukhus och på Neurologiska avdelningen på Glostrup Hospital. Båda platserna bedriver forskning både ur patient- och personalperspektiv.
Med utgångspunkt i olika patientgrupper är forskningen på Neurologiska avdelningen på Glostrup Hospital dedikerad till Chromaviso Dygnsrytmljus, medan det även forskas på Neurokirurgiska avdelningen på Aarhus Universitetssjukhus om den innovativa patientmiljön med ljus, ljud, visuell information och övervakning. Inom ramen för projektet om den innovativa patientmiljön samarbetar man med partners som Hammel Neurocenter, Neurointensiven på Rigshospitalet och avdelningen för Specialiserad Neurorehabilitering / Traumatisk Hjärnskada på Glostrup Hospital.
Neurointensivavdelningen, även känd som NIA, är en viktig del av Neurokirurgiska avdelningen på Aarhus Universitetssjukhus. Denna avdelning har en central roll i diagnostisering, behandling och vård av patienter med medfödda och förvärvade sjukdomar som påverkar skallen, hjärnan, hjärnans blodkärl och membran, nerver och rygg. Neurokirurgiska avdelningen består av två vårdavdelningar, en poliklinik, en intensivvårdsavdelning (NIA) och uppvakningsavdelning (NIA), samt en operationsavdelning (NOA).
Neurointensivavdelningen (NIA) ansvarar för vården och behandlingen av patienter med skallskador, hjärnblödningar, hjärntumörer och missbildningar i centrala nervsystemet. NIA leds av två avdelningssjuksköterskor, var och en med en personalgrupp på cirka 45 sjuksköterskor. Neurointensivavdelningen (NIA) är uppdelad i två vårdavdelningar, NIA 1 och NIA 2, med totalt plats för 12 patienter som behöver intensiv övervakning, behandling och vård. Varje avdelning har två patientrum och ett observationsrum/kontor.