Överläkare Søren Meisner, som är chef för Endoskopiafsnittet på Bispebjergs sjukhus, har genom åren utvecklat nya, originella och internationellt erkända tekniker genom att vara kritisk till det befintliga och tänka utanför boxen. Hans drivkraft är att skapa bättre resultat för patienterna. Hans livslånga fascination av ny teknologi är vägen till målet. Søren Meisner håller ögonen och öronen öppna - och satsar gärna på nya idéer om han kan se att de gör en tydlig skillnad. Ergonomiskt ljus är det senaste exemplet på teknologisk nytänkande inom avdelningen.
— Ny teknologi har alltid fascinerat mig. Faktum är att jag studerade datavetenskap i några år parallellt med min medicinska utbildning, berättar överläkare Søren Meisner och fortsätter:
— Det är inte själva tekniken i sig som är intressant, utan vad den kan användas till. Ny teknologi bör användas för att uppnå bättre resultat. Det måste göra en skillnad för patienterna innan det blir intressant. Balansen ligger i att vara kritisk samtidigt som man är öppen för nya idéer. Här på avdelningen utför vi cirka 4000 endoskopier per år. Vi för in små kikare och instrument genom kroppens naturliga öppningar och genomför undersökningar och behandlingar i mag-tarmområdet. Det är främst patienter med tjocktarmscancer eller ändtarmscancer vi har att göra med. Bättre behandlingsmetoder kan betyda liv eller död. Men även mindre åtgärder har sin berättigelse. Om något är originellt tänkt och inte har setts tidigare - och samtidigt förbättrar våra arbetsförhållanden, så slår jag till och kämpar för det. Så var det också med Ergonomiskt Ljus, som jag hörde talas om från vår Olympus-leverantör. Han hade sett det i funktion i Nyborg och hade blivit entusiastisk över konceptet. Jag tänkte att jag måste höra mer om det - och som sagt, så gjort.
— I endoskopirummet följer vi noga med vårt arbete på datorskärmar, röntgenskärmar och TV-skärmar. För att undvika reflektioner på skärmarna har vi alltid arbetat i mörker - eller snarare i halvmörker - under 37 timmar i veckan. Att ständigt vara i halvmörker kan göra oss lite nedstämda och oskarpa i fokuset, anser Søren Meisner.
—Behovet för ny tänkande inom belysningsområdet fanns där. Vi kunde aldrig läsa i den belysning vi hade. Så vi var tvungna att tända och släcka ljuset igen. De olika funktionerna har olika behov under arbetets gång - vilket inte heller tillgodosågs tidigare. Vissa behöver öppna paket eller montera små detaljer. Läkaren tittar på skärmen. Ibland är det yngre läkare under utbildning. Och patienterna tycker ofta om att titta med. Ergonomiskt Ljus är justerbart - och konceptet är utformat för att uppfylla alla behov hos de involverade - både personalen och patienten. Varje funktion har sin egen färg, skräddarsydd för behovet - och det gör den samlade lösningen genialisk. Patienternas upplevelse är central. De känner sig tryggare och mer kompetent behandlade. Belysningen har en lugnande effekt - den tar fokus bort från det kliniska och främjar dialogen med patienten. Ergonomiskt Ljus gör definitivt en skillnad - och vi har befriat oss från den tungsinthet som tidigare vilade över rummet, konstaterar Søren Meisner och tillägger:
— Men i början hade vi faktiskt inte tillräckligt med resurser för Ergonomiskt Ljus. Vi behövde komma på en alternativ lösning.
— Jag tog kontakt med Claus Puggaard från Chromaviso och vi inledde snabbt en dialog. Här på avdelningen kunde vi se alla fördelarna med Ergonomiskt Ljus i våra endoskopirum, men till en början var finansieringen ett hinder. Potentialen var stor - man behövde bara multiplicera med antalet endoskopiska undersökningsrum över hela landet för att se möjligheterna. Så jag erbjöd Claus att han kunde etablera ett rum med Ergonomiskt Ljus hos oss och använda det för demonstrationsändamål - och han tackade ja, berättar Søren Meisner.
— Resultaten är precis lika bra som vi hade hoppats på. Personalen föredrar alla rum med Ergonomiskt Ljus. Min kollega, som är heltidsendoskopiläkare, har betydligt färre migränanfall. Patienternas välmående har ökat - och nu verkar det absurt att arbeta i mörker när alternativet i form av Ergonomiskt Ljus är tillgängligt. Min vision är att vi tydligt får Ergonomiskt Ljus på de andra rummen. Idag har vi det bara på två rum - och det beror på flera faktorer, säger han.
— Framtiden innebär att en ny byggnad kommer att byggas på området - vilket har resulterat i att investeringarna i interiören har minskat något. Idag finns det en annan kamp om pengarna. Vi måste kämpa inom ett större system, förklarar Søren Meisner.
— Förr fick varje sjukhus tilldelade medel från egna budgetar och även från en central budget. Nu är det regionen som har kontroll över medlen - koncernregionen, koncerninköp. Det innebär att man kan köpa in större mängder till förmånliga priser. EU:s upphandlingsregler följer sina egna procedurer. För oss kan detta innebära förseningar i utrustningen och mindre flexibilitet. När vi byggde upp avdelningen och utvecklade nya tekniker som t.ex. tjocktarmsstenten, har vi haft fördelen av att ha korta beslutsvägar och bra stöd från avdelningsledningen på avdelning K och från sjukhusets högsta ledning. Framsteg och utveckling är inte gratis, påpekar han.
—Konceptet med Ergonomiskt Ljus är en fantastisk innovation som fascinerar mig. Sedan jag startade Endoskopiafsnittet år 2000 har min vision alltid varit att driva utvecklingen framåt och våga tänka utanför boxen. Det tog oss tio månader att bygga upp den nya avdelningen och få allt att rulla på. Tydliga visioner och strategisk planering var nyckeln till framgång. Vårt hemliga mål var att bli internationellt erkända år 2004 - och vi lyckades. Men jag kan inte ta åt mig äran själv. Ända från början har jag arbetat nära tillsammans med Finn West, som fungerar som avdelningsledare - en alternativ avdelningssjuksköterska. Finn har en bakgrund som medicotekniker, vilket har varit en stor tillgång för avdelningen. Han har över 30 års erfarenhet av endoskopier, stor teknisk insikt och är skicklig på inköp, hårdvara och personalledning. För att kunna göra detta möjligt har vi ansökt om dispens från Dansk Sygeplejeråd. Det började som ett ettårigt pilotprojekt och har sedan dess blivit permanent, säger Søren Meisner.
— Finn West och jag bildar ledningen för avdelningen och vi kompletterar varandra väl. Vårt samarbete går tillbaka till 1986, då jag skrev min avhandling här på Bispebjerg. Vi delade rum och intresse för ny teknik. Tillsammans utvecklade vi Danmarks första elektroniska endoskopidatabas - innan hårddisken ens hade uppfunnits. Under samma period lärde jag mig att programmera - och tillsammans med en vän utvecklade jag medicinsk programvara. Det var programvara för att ansluta olika mätinstrument till datorn, som syremätare, tryckmätare osv. Vi såg att instrumenten hade anslutningar för att kopplas till datorn - och eftersom det inte fanns något utvecklat programvara gjorde vi det själva. Det är samma motivation jag har idag. Genom att vara i framkant utvecklar vi nya tekniker som optimerar resultaten. När allt är beräknat, beskrivet och dokumenterat har det gått minst 1 1/2 år, men det är mödan värt. Det viktigaste är att man aldrig tar slut på idéer och behåller sin entusiasm intakt, avslutar Søren Meisner.