Cases

Ljus, ljud och bild stimulerar demenspatienter i Aarhus

Skriven av Ane Eskildsen | mars 15, 2016

DemensCentrum i Aarhus är engagerade i att använda stimuli i form av en ny kombination av ljus, ljud och bilder för att lugna personer med demens som reagerar utåt. Resultaten från analyser visar att de skräddarsydda stimuli bland annat får personen med demens att bli lugn, minskar vandring och ökar närvaro och glädje.

Personer med demens lider ofta av oro och kan uppvisa utåtagerande och agiterat beteende. De kan också uppleva störningar i dygnsrytmen och sömnsvårigheter. Detta är utmaningar som kan vara svåra att hantera för personen med demens, personalen och de anhöriga.

När personalen söker efter en behandling är svaret oftast medicin, men det kan skapa nya problem på grund av olika biverkningar.

På DemensCentrum i Aarhus kommun har man därför under det senaste året arbetat målmedvetet med stimuli som en icke-medicinsk lösning för att minska användningen av medicin samtidigt som man uppnår effekt i förhållande till demensrelaterade utmaningar. År 2015 etablerade centret en stimuli-stuga där ljus, ljud och bilder är skräddarsydda för personer med demens. Det har gett ett icke-farmakologiskt verktyg som kan testas innan medicin används.

Praktisk bevis genom systematiska mätningar

Personalen upplevde omedelbart en effekt på medborgarna med det nya rummet, och under en period av sex månader har personalen systematiskt registrerat användningen av rummet samt effekten. Det har resulterat i flera registreringar av 46 personer med demens.

— Effekten vi upplevde i vardagen ville vi dokumentera. Därför gjorde vi analysen, och resultaten talar för sig själva – stimuleringsrummet har en tydlig effekt. Till exempel på personer med demens som är arga och oroliga, alltså både fysiskt och psykiskt reaktiva. Med stimuleringsrummet kan de hitta en plats där de kan koppla av och må bra. Och för vissa kan det annars vara mycket svårt, förklarar Jeanette Jepsen, arbetsterapeut och projektledare för Stimuleringsrummet.

— Vi har även många invånare som lider av psykisk oro, de vandrar omkring rastlöst och kanske ropar eller går ut. Det är mycket störande, även för de andra boende. Nu kan vi erbjuda dem stimuleringsrummet, och när vi har spenderat lite tid där med dem, kan vi ofta gå vidare och de kan sitta själva. Det är en stor lättnad när det gäller resurserna, berättar Jeanette Jepsen.

Samtidigt pekar hon på positiva effekter när det gäller humör och energi, upp till 100%. I situationer där en invånare är ledsen, har personalen nu en bra möjlighet att hjälpa till.

Positiva bieffekter

Förutom de dokumenterade effekterna av stimuleringsrummet har personalen noterat flera avledda effekter av stor betydelse. Rapporten pekar till exempel på att rummet kan stödja den svåra processen med att flytta in, trappa ner på medicinering och främja positiva upplevelser med anhöriga.

— En av våra invånare kunde inte känna igen sin familj, varken i korridoren eller på sitt eget rum. Men när han kom in i stimuleringsrummet och hade varit där en stund, kunde han plötsligt känna igen sin familj, sin son igen, berättar Jeanette Jepsen.

Ljud, ljus och bilder

Stimuleringsrummet är en mysig och hemliknande plats där kombinationen av ljud, ljus och bilder ger stimulans till personer med demens i svåra situationer.

— På stimuleringsrummet tar vi hänsyn till alla sinnen samtidigt. Vi har möjlighet att anpassa och skräddarsy en upplevelse baserat på den specifika behovet som en individ har. Genom att medvetet välja bort stimuli som kan störa individen och istället öka på de positiva stimuli, skapar vi en trygg och behaglig miljö för personen, förklarar Jeanette Jepsen.

På väggen i stimuleringsrummet finns en imponerande 110-tums skärm med inbyggda högtalare som ger både ljud och bild från samma riktning, vilket hjälper personer med demens att hålla fokus. Ljudet är särskilt sammansatt av en musikterapeut och runt skärmen är gardiner uppsatta för att ge känslan av att sitta och titta ut genom ett fönster. Skärmen visar både filmer och bilder - till exempel en bilresa till skolan eller stillbilder som skapar lugn och väcker minnen.

Ljuset i rummet kommer från Chromaviso Dygnsrytmljus, som är en kombination av dygnsrytmljus och olika färgade ljusinställningar som stödjer den stämning, terapi och aktivitet som sker i rummet. Till exempel används blått ljus för att reglera dygnsrytmen, vitt ljus för aktiviteter och energi, medan det avslappnande rosa ljuset används för att få personen att slappna av och känna sig lugn.

— Många personer med demens lider av en störd dygnsrytm och vandrar omkring på natten. Nu tar vi in dem i stimuleringsrummet och tänder sedan lampan - vilket gradvis påverkar dem att lugna ner sig, till exempel genom att tända ett nattljus eller en solnedgång. Vi hade en invånare som under en period sov i rummet på natten - tills hennes dygnsrytm var på plats, säger Jeanette Jepsen.

Ljuslösningen är skapad av företaget Chromaviso från Aarhus och bygger på erfarenheter från somatiska och psykiatriska sjukhus samt andra vårdhem.

— Ljudet, bilderna och ljuset i stimuleringsrummet är skapade specifikt för de utmaningar som personer med demens möter i vardagen. Ljus har en avgörande betydelse för att reglera dygnsrytmen och sömnen, samt för att skapa en stämning. På DemensCentrum används de färgade ljusinställningarna på ett effektivt sätt för att hjälpa invånarna att hitta en rytm, finna ro och närvaro. Flexibiliteten i ljuset är viktig för att skapa många användningsmöjligheter i rummet - från terapi, avslappning, uppvaknande, samvaro och andra aktiviteter, förklarar Anders Kryger, CEO på Chromaviso.

Forskaren: Stora möjligheter med metoden

Rikke Gregersen, en forskare inom åldrande och demens vid VIA University College, har noga följt projektet och besökt DemensCentrum Aarhus som en del av gemensamma forskningsintressen kring terapeutisk sensorisk stimulering (så kallad snoezelen) och psykosociala interventioner.

— Det finns ingen medicin mot demens. Idag är den bästa behandlingen icke-farmakologisk. Och här vet vi att avgörande faktorer för välbefinnandet hos personer med demens, till exempel med uppiggande och rastlöst beteende, beror på personalens kompetens och de omgivningar de befinner sig i, säger Rikke Gregersen och fortsätter:

— Personer som har svårt att integrera sinnesintryck, blir lätt förvirrade, upphetsade eller tvärtom apatiska kan dra nytta av stimulering som erbjuder behagliga ljud-, syn- och beröringsintryck i noggrant anpassad form. Vi har här ett koncept som har en mycket positiv effekt på många individer och som även erbjuder små stunder av rekreation där personer med demens kan koppla av. Samtidigt är hela konceptet baserat på befintlig kunskap om hur färger och ljus påverkar sinnesstämningen och reglerar vakenhet och dygnsrytm, samt stimulering genom dämpad musik och genom bilder och korta filmsekvenser som riktar sig till personer med demens och kan väcka minnen. Allt är sammanvävt.

En av de saker som Rikke Gregersen framhäver när det gäller arbetet med den specifika stimuleringsrummet på DemensCentrum Aarhus är att det är utformat för att inbjuda till regelbunden användning.

— På DemensCentrum Aarhus är arbetet med stimuleringsrummet en högprioriterad uppgift, och personalen har haft en mycket professionell tillvägagångssätt där både personal och anhöriga har involverats för att aktivt använda rummet med den demensdrabbade. De anhöriga kan uppleva en stark närvaro och kontakt med den boende på stimuleringsrummet, och det är positivt att de anhöriga själva får möjlighet att använda rummet, förklarar hon.

En förening mellan näringsliv och kommun

Projektet har uppstått genom ett samarbete mellan forskning, kommunen och privata företag - på initiativ av MTIC som främjar innovation inom medtech och har fört samman Solutors, Visiosign och Chromaviso.

— Vi har utvecklat hälsosam belysning för sjukhus och psykiatri under de senaste 10 åren. Ett projekt som detta, där vi samarbetar nära med användare, kommuner och forskare, ger oss viktig kunskap och öppnar upp för nya möjligheter inom vårdsektorn. Det finns ett stort behov av nya välfärdsteknologiska produkter för att möta vardagens utmaningar inom vårdbranschen, förklarar Anders Kryger från Chromaviso.

Faktaark

Stimuleringsrummet

Stimuleringsrummet är utformat som en mysig och inbjudande stuga, där ljud, ljus och bilder samverkar för att stödja personer med svår demens och deras specifika behov. De olika stimulierna är samordnade och integrerade och kontrolleras från en gemensam pekskärm. Alla störande element, som kablar och teknik, är smidigt undanstoppade.

  • Bilder: På väggen finns en imponerande 110-tums skärm som visar filmer och bilder som framkallar positiva minnen och skapar upplevelser.
  • Ljud: Musikterapeuten har sammansatt musiken med tanke på rytm, repetitioner och att spela upp ljud från djur och natur.
  • Ljus: Terapibelysningen har olika färginställningar som kan väljas beroende på om syftet är energi, muskelavslappning eller lugnande. När en invånare har vistats i stimuleringsrummet i avslappnande ljus används ett speciellt ljusprogram för att väcka personen, där ljuset gradvis ökar i intensitet och färg under 7 minuter. Programmet börjar med en gyllene soluppgång och slutar med starkt vitt ljus. Det upplevs naturligt och lugnt av invånarna (och personalen).

Praksis Evidens

Baserat på noggranna observationer av 46 personer har följande effekter dokumenterats:

  • 100 % av alla 10 personer med nedsatt stämning upplevde positiva effekter av att vistas i stimuleringsrummet.
  • 93 % av 14 personer som var mycket passiva upplevde att de blev mer alerta och aktiva genom stimuleringen. Upplevelsen av sorg försvann under en kortare eller längre tid.
  • 86 % av 12 personer med ilska och utåtagerande beteende upplevde positiva effekter.
  • 83 % av 25 personer med fysisk och psykisk oro (inklusive vandring och skrikande) upplevde positiva effekter av stimuleringsrummet.
  • 75 % av 3 personer som var sökande efter dörrar upplevde effekt.
  • 63 % av 5 personer med sömnproblem och störningar i dygnsrytmen upplevde positiva effekter - de kunde slappna av och somna i stimuleringsrummet.

Yderligere fordele:

Inflyttning: Ofta är inflyttningen på ett äldreboende en osäker och stressande upplevelse för en ny boende. Och för anhöriga och personal. Nya intryck, lokaler, människor och ljud. Här används stimuleringsrummet med stor framgång för att lugna och stödja processen.

Anhöriga: Rummet har varit en positiv upplevelse för många anhöriga. Rummet främjar närvaro och igenkänning.

Nutrition: Här kan invånarna bättre hitta lugn och samarbeta för att inta mat och dryck. En kombination av avslappnande ljus och fokuserad uppmärksamhet främjar detta.

 Sammanfattning

  • Stimuleringsrummet har en imponerande effekt på personer som är oroliga och har utåtagerande beteenden, med upp till 83-86% av dem som upplever positiva effekter. Den mest målinriktade effekten är dock på passiva personer, där effekten når upp till 93-100%.
  • Stimuleringsrummet har även en positiv effekt på sömnproblem, och vidare studier och en mer fokuserad insats förväntas kunna stödja att stimuleringsrummet kan hjälpa till med att minska eller avtrappa medicinering.
  • Stimuleringsrummet bidrar också till mer kvalitativa aspekter, som en bättre och lugnare ankomst för de boende och en positiv upplevelse och dialog för anhöriga. Dessutom hjälper det fler att uppnå en mer lugn och samarbetsvillig inställning när det gäller intag av mat och dryck.